Jag har fått den stora äran att vara bokrecensent för Kikkuli Förlag & Bokhandel Hos detta förlag finns både hästböcker, böcker med inriktning pedagogik/funktionsvarianter, handböcker och böcker om viktiga ämnen så som mobbing, sorg och utanförskap. För både små och stora! Faktiskt precis allt inom mina intresseområden, så ni anar säkert hur glad jag är över detta uppdrag!
Min första recension var om barnboken Lullan och hästarna. Min andra recension blir om boken ”LEKTIONSIDÉER – För undervisning av ryttare med handikapp och i barnverksamheten” av Lena Johansson, och den kommer här.
Det var nog den av böckerna jag blev allra gladast över att få i mitt bokpaket att recensera. Jag äger flera olika böcker i ämnet ridlektionsidéer – man kan helt enkelt aldrig få för många! Liksom man aldrig kan få nog av lektionsidéer. Men denna bok hade jag faktiskt inte sedan förut!
Författaren skriver i boken inledningsvis att alla ridinstruktörer (numera är yrkestiteln ridlärare) säkert någon gång har drabbats av idétorka när det kommer till lektionsidéer och ridövningar. Och JA visst är det så! Ibland flödar inspirationen härligt fritt, medan man ibland inte ens tycks kunna komma på ett nytt sätt att lägga bommar! Det är ganska frustrerande! Det är då man verkligen behöver böcker som denna! Författarens förhoppning med boken är att den blir en idéklick som hjälper till att få större variation på läsarens ridlektioner.
Boken är inriktad mot elever med handikapp och/eller barngrupper och därför inleds den med några sidor ”att tänka på” vid undervisning av främst handikappade elever. Jag tänker att det mesta av det som beskrivs där gäller vid all typ av ridning på ridskola – det är alltid bra att tänka till lite extra, ni vet; sätta ord på det självklara (ständigt återkommande här på bloggen) – för alla!
Något jag tycker särskilt mycket om med boken är att den tar upp ämnet ”teori” och ”teorilektioner” på ett så positivt sätt. Det finns också beskrivet en mängd förslag på ämnen för praktiska teorilektioner. Jag tycker om att blanda teori med praktik, och liksom beskrivet i boken tycker jag att teori är kul! Jag tror att man ibland tänker lite för ”svårt” när man planerar teoriundervisning; istället för att faktiskt ta ett ”lätt” ämne och att befästa det på djupet. Ofta är det ju faktiskt så att man behöver öva någonting väldigt många gånger för att det ska vara befäst – i teori precis som i ridning. Jag fick en hel del uppslag till just den tanken i bokens teorikapitel!
Beskrivningen under rubriken DRESSYR – SKOLRIDNING är min favoritdel i boken. Där beskrivs ganska precis de arbetssätt vi jobbar efter på vår ridskola, allt ifrån att ”gå vägen” med eleverna istället för att endast beskriva den muntligt (vi jobbar ofta med konkretisering/rita ridvägar i sanden), att märka konornas toppar med olika färger (vi har olikfärgade konor) och att komplettera varje bokstav på ridbanan med en bild (se vårt ”ridbanabingo”).
En helt ny sak jag lärde mig av att läsa denna bok var möjligheten att använda sagor att göra rörelser till vid ridlektionerna. Jag har provat mycket i min egen ridundervisning och jag är ganska kreativ, men just detta har jag faktiskt aldrig provat. Det är däremot definitivt något jag kommer att prova i mina grupper med de allra yngsta! Perfekt nu till den kallare årstiden på en ridskola utan ridhus!
LEKTIONSIDÉER avslutas – så som utlovat – med en mängd banskisser och förslag på övningar. Dessa tar jag mycket tacksamt emot! En hel del av dem har jag – som författaren också skriver inledningsvis – redan provat, medan andra är helt nya. Veckans pågående övning på vår ridskola är faktiskt tre av bokens banskisser kombinerade (och något anpassade): bomövningar på böjt spår.
Sedan är jag ju lite petig av mig, så några saker skulle jag kunna tänka mig att ändra på:
Att ”inte säga inte” är ett vedertaget uttryck. Det sägs att vår hjärna har svårt att uppfatta ordet ”inte” och att resultatet av en mening framställd i ”inte-form” blir att det man då inte ville skulle ske, blir det som faktiskt sker… Jag ser lite för många ”inte” i boken för att jag ska vara helt nöjd. Att rida på en volt tänker jag kan förklaras på många olika sätt, men att varianten ”följ inte fyrkanten” hör till de jag skulle välja bort. En sida innehåller bilder med olika bildval – en rolig övning i sig – men att fråga eleverna ”vilka skor får man inte rida i” skulle jag också vilja ställa på omvänt vis så att krysset då hamnade vid den positiva formen; ”vilka skor får man rida i”.
Överlag tycker jag att denna bok är trevligt utformad, idérik och stimulerande för mig som ridlärare och ansvarig lektionsplanerare på ridskolan. Den är fylld med många kloka råd och tankar. Jag kommer absolut att läsa och använda den många gånger om!
