Föreläsningar och kurser, Om bloggen, Pedagogiska tankar och resonemang, Personligt

Året 2019

Ett bra sätt att ”stänga” och avsluta ett år är att skriva en sorts ”årskrönika”. Det är därför precis vad jag tänker göra här. Det blir ingen exklusiv historia – men väl en återblick och en reflektion över året som gått!

Denna årssammanfattning fokuserar på den delen inom min verksamhet som är ridskolepedagogik. Ganska naturligt går den ibland ihop med den delen av min verksamhet som är min ridskola, eftersom det är det som är tanken; Min ridskola är platsen där konceptet ridskolepedagogik i praktiken växte fram och mejslades ut – samtidigt som min ridskola fortsatt också alltid är både mitt eget forskningsfält där jag provar nya pedagogiska möjligheter, och mitt ”skyltfönster” där jag kan visa fram för er saker som faktiskt fungerar när det gäller kopplingen mellan ridskoleverksamhet och utbildningsvetenskapligt.

Jag har sedan några år tillbaka ett särskilt ord (eller oftast två ord ihop – som ett budskap) som ska bli årets fokus. 2019 var budskapet #vågaväx och med facit i hand tycker jag nog att det var precis vad som skedde! I båda delarna av min verksamhet.

Januari brukar för mig vara en lugn månad. Det är ett eget val och prio. Min ridskola som ännu inte har något ridhus bedrivs som ”säsongsverksamhet” mars-december, vilket gör att januari är den månad för mig som juli kanske är för många andra. Det passar mig ypperligt! Jag är ingen sommarmänniska och har hellre semester på vintern när jag kan sitta i min stuga och mysa – och åka till fjällen med familjen.

Ski In – Ride Out på Idre Fjäll

Därför var januari ur ridskolepedagogik-perspektiv relativt lugn. Jag fokuserade däremot ganska mycket på mina studier. Då läste jag flera kurser parallellt; Avslut på metodkurs kvalitativ metod samt uppstart på metodkurs kvantitativ metod (masterprogrammet LiU), sociologi B på distans (Mittuniversitetet), samt en kurs på Tema Barn, LiU som hette ”Att lyssna på barn” (rekommenderas verkligen!). Jag arbetade också med min uppsats.

Mycket tid tillbringades med studier.

I samma veva började jag och Mette (ettemshund.se) spåna på ett nätverk! Vi har egentligen känt varandra länge, och figurerar båda som pedagoger i häst- respektive hundbranschen. Mette är dessutom lärare och specialpedagog i skolan. Nu hamnade vi på samma slutspurt i masterprogrammet – hon skriver sin master i specialpedagogik och jag inom området pedagogiskt arbete. Det skulle ta oss några månader till – men nätverket ”Pedagog Häst & Hund” är definitivt något du kommer att höra mer om i framtiden!

Nätverks-spånande på LiU-lunch
Alla Hjärtans Dag i Dalarna

Februari. På Alla Hjärtans Dag var jag en heldag i Borlänge och pratade ridskolepedagogik med ridlärare och ridskolechefer i Dalarnas Ridsportförbund. En inspirerande dag med många härliga människor!

Senare i februari var jag på Ridskolan Strömsholm och föreläste för Hippologerna år 2 om yngre barn på ridskola (vilket för övrigt numera är ett stående uppdrag i deras block om barn och ungdomar – och inbokat för februari 2020 också). Att föreläsa på universitetsnivå tillhör favoritsysslorna, det måste jag erkänna. Studenterna är införstådda i det vetenskapliga förhållningssättet och diskussionerna blir ofta mycket givande!

Utöver detta var det fortsatt studiefokus och min ridskola startade upp vårterminen i och med sportlovsveckan. Jag påbörjade också ett uppdrag som mentor för en nyföretagare genom Nyföretagarcentrum i min hemkommun – vilket jag är fortsatt engagerad i.

Hipp, Strömsholm

Mars och april tillbringades på hemmaplan med ridskolans verksamhet och studierna. Min handledare för magister- och masteruppsatserna är extremt noga, vansinnigt kritisk – men som jag uppskattar honom! Att skriva uppsats/er med den typ av handledning han ger är gynnsamt för så väl den akademiska som den personliga utvecklingen. Otroligt tacksam för den möjligheten!

Maj. I maj åkte jag till Växjö och höll i en heldag utbildning i ridskolepedagogik arrangerad av Smålands Ridsportförbund för fullbokad konferenssal. Det var en fantastisk dag och en dag jag tänker tillbaka på som den dagen då heldagskonceptet verkligen satt! Där och då blev det rakt igenom en riktigt bra känsla. Jag hade stuvat om lite i programmet – tagit bort och lagt till. Det hade tagit mig 1,5 år att komma dit, och eftersom jag satt 2018 och 2019 som mina ”prova-mig-fram”-år kändes det väldigt fint att ha kommit till den upplevelsen.

Växjö i maj – då konceptet äntligen satt till 100%
Föreläsningspackning!
I maj hade vi också den mycket populära Superhjälteritten på ridskolan!

Juni, juli och augusti hade vi fullt ridlägerfokus hemma på gården. Varje sommarlovsvecka är fullspäckad av ridlägerverksamhet, extraaktiviteter, kursen och privatlektioner hos oss. Vi maxar helt enkelt när vi kan – och sommaren är högsäsongen!

September tog mig till Landskrona och en heldag i ett fullbokat alldeles nybyggt cafeteria/konferensrum på Landskrona Ridklubb arrangerat av Skåne Ridsportförbund. Det var superhärligt och jag kände mig verkligen så välkommen och att mitt innehåll var så uppskattat!

I Skåne fick de leta extra stolar eftersom de 40 inköpta inte räckte 🙂

Oktober gjorde jag norrut. En tripp med stopp först i Gävle och en heldag ridskolepedagogik för Gävleborgs Ridsportförbund – i ett fullbokat rum och härliga deltagare! Min resa gick därefter vidare mot Örnsköldsvik där jag övernattade och morgonen efter tog jag mig med norrtåg till fantastiska Nordmaling. Där hade Nordmaling Ridklubb samlat ridskolor och ridklubbar i närområdet och det blev en lite komprimerad dag eftersom jag skulle hinna hem samma dag – men de fina vännerna jag fick i Nordmaling har önskat en fortsättning 2020 så dit kommer jag garanterat tillbaka! Hoppas att vi ses där igen!

När jag stod och väntade på tåget söderut på Nordmaling station kände jag mig nästan euforiskt lycklig över alla vackra platser konceptet ridskolepedagogik har tagit mig till – och alla fantastiska människor och likasinnade jag har förmånen att få möta i hela landet! <3

Bara ett par dagar efter hemkomst var det dags att åka till Ridskolan Strömsholm igen (som är relativt nära min hemort, bara 10 mil) för föreläsning i Knytpunktens aula. Denna gång för Hipp 2, Hipp 3, SRL 2 och SRL 3. Fokus för dagen var ridläraren som pedagog.

Den största bildskärmen finns på RS!

November tog mig ännu längre norrut, närmare bestämt med nattåg till Luleå där det vankades en tvådagars utbildning arrangerad av Norrbottens Ridsportförbund med rubriken ridskolepedagogik i fokus. Anledningen till den två dagar långa utbildningen var ju förstås delvis avståndet – Luleå är långt hemifrån mig! Det visade sig också vara ett riktigt lyckokast! Jag fick äran att möta samma deltagare under två hela dagar och det gjorde att jag kunde fylla innehållet ännu mer. Och jag fick åter igen möta ett gäng toppenmänniskor Det är helt klart att rekommendera att vika två dagar i följd!

Två dagar fokus i Luleå!

December vill jag helst göra på hemmaplan, och så fick det bli. Jag har fyra egna barn varav två i behov av den typen av särskilt stöd jag ofta talar om då jag föreläser om tillgängliga lärmiljöer och tydliggörande pedagogik på ridskolan. December är en månad med många schemabrytande aktiviteter och det kan bli kämpigt för individer som upplever det svårt och jobbigt. Därav mitt decemberfokus.

Jag är så otroligt glad och tacksam över de möjligheter jag har, att kombinera livet med barn som behöver mig mycket med att faktiskt kunna driva ridskola (på hemmaplan), att studera på denna nivå – och att ha äran och förmånen att då och då åka ut i landet och föreläsa för er!

Under hösten har jag också klivit in mer ”operativt” i min egen verksamhet igen eftersom en av mina ridlärare har varit föräldraledig. Det har verkligen varit en glädjekick att stå i egen undervisning flera dagar i veckan igen! Om de tre viktigaste komponenterna på vilka jag bygger min yrkesroll som ridlärare skrev jag i mina sociala medier; Professionellt förhållningssätt, relationell pedagogik och humor! Det är garanterat också tre ingredienser vi kommer att prata mer om här framöver.

Och som alltid när jag är mitt i verksamhet tänker jag utveckling – vilket innebär att nya idéer spirar för fullt inför 2020!

Med humor som ett pedagogiskt verktyg avslutades 2019 på min ridbana!

Jag det var detta år det! I väldigt korta drag. Inför 2020 är mitt budskap #levlaupp och såväl min ridskolas som ridskolepedagogiks innehåll är skissade i stora drag. Jag är ganska säker på att 2020 blir ett av de bästa åren någonsin!

Har du något ledord, någon strategi eller något budskap till dig själv nästa år? Dela gärna med dig!

Med förhoppning om att vi fortsätter att ses och höras både här och i verkligheten under nästa år;

GOTT NYTT ÅR!

Föreläsningar och kurser, Om bloggen, Pedagogiska tankar och resonemang, Ridskoleliv, Utbildningsvetenskap

Utbildningskonceptet ridskolepedagogik

Med en hel del nytillkomna läsare tar vi nu en snabb repetition av utbildningskonceptet ridskolepedagogik!

Ridskolepedagogik på det vis jag står för det, innebär att kombinera beprövad erfarenhet med (utbildnings)vetenskaplig grund i ridskolemiljö. Min erfarenhet av ridlärarutbildning enligt den traditionella skolan samt tjugo år i ridläraryrket i kombination med mina studier på masterprogrammet i pedagogiskt arbete utgör konceptets grund.

Det handlar alltså om att se över, reflektera över och att i de fall det behövs uppdatera och modernisera det pedagogiska ”tänket” och därigenom den pedagogiska delen av ridutbildningen på ridskola. Jag skriver pedagogik för att det står i centrum, men konceptet innefattar mer än så.

Jag fokuserar just på ridskolan eftersom det har en särskild betydelse i konceptet att möjligheten att kunna påverka och modifiera helheten, upplägget och miljön också ingår. Givetvis kan man gärna tillämpa resonemangen också på privat träning – men jag tänker att det fyller sin mest fulländade funktion just i ridskolemiljön.

Tratten på bilden visar arbetsgången och det som också har blivit utbildningskonceptet ridskolepedagogiks signum:

Utbildningsvetenskapen är den övergripande vetenskapen. Under huvudrubriken utbildningsvetenskap kan man finna pedagogik, didaktik, sociologi och specialpedagogik. Bland annat. Det är dessa som är i mitt fokus, de ämnen jag studerat och studerar akademiskt. Dessa kan gemensamt sammanfattas i pedagogisk arbete. I pedagogisk arbete räcker det inte med bara pedagogik, även om pedagogiken som sagt ofta är i fokus.

Pedagogisk arbete är ett brett och omfattande område och vägen mot tillämpning i ridskolemiljö kräver kunskap om just den miljön. Det är där tratten på bilden smalnar av och där min styrka är att jag varje dag lever och verkar i ridskolemiljö parallellt med de högre studierna. 

Min uppgift här och de tjänster jag erbjuder innebär att ge er ”tratten”. Det vill säga, att introducera er till utbildningsvetenskapen – och att genom utbildningskonceptet ridskolepedagogik visa på möjliga vägar till tillämpning på ridskolan. Om jag bara skulle berätta om hur vi gör hemma på min ridskola skulle det säkert också till viss del vara intressant – men det är just den utbildningsvetenskapliga kopplingen som är det speciella. Det skapar möjligheter för den som lyssnar att göra egna tillämpningar i sin egen ridskolemiljö, som inte helt ser ut som mina men som har samma vetenskapliga förankring. Det allra största syftet är nämligen att sätta igång tankeprocesser och en längtan att (våga) prova just de egna tillämpningarna!

”Vad ska jag med vetenskap till när det fungerar bra att göra som jag alltid har gjort?” Undrar någon. Ja valet är förstås helt upp till var och en. Men ge det en chans! Säger jag. Vetenskap behöver inte alls vara krångligt – och det är något jag också vill visa. Kanske arbetar du redan med en utbildningsvetenskaplig förankring – utan att veta om det. Eller så har du en aning om var du vill men kan inte helt tydligt förklara varför du tänker som du gör. Många jag mött har förklarat det precis just så. Då kommer du att finna stor glädje i detta. 

Personligen anser jag att det är detta som är och kommer att bli framtidens ridskola. Och det var också därför jag för tretton år sedan – samtidigt som jag startade min egen ridskola – började fila på det koncept du läser om idag!

Välkommen in!

Om bloggen, Personligt

Februari – vilken snabb månad!

Här har det varit tomt en period. Det var ju inte riktigt meningen, men det har varit svårt att hitta tiden helt enkelt. Nu tänkte jag ge en liten tillbakablick på februari! 

Ski in – Ride out!

Månadsskiftet januari/februari tillbringade jag med familjen på Idre Fjäll. En tradition sedan ungefär trettio år! Vi är där för att åka skidor, men jag kan inte låta bli att svänga förbi stallet varje gång. ”Ski in – Ride out” är en ganska spännande affärsidé tycker jag! Det var faktiskt just på Idre Fjäll som jag blev ”hästbiten” som liten, men då var det sommartid. 

Alla Hjärtans Dag med Dalarnas Ridsportförbund <3

Knappa två veckor efter hemkomst var det dags att besöka Dalarna igen. Denna gång för att hålla en heldag utbildning Pedagogisk Ridskola för Dalarnas Ridsportförbund och ca 25 ridlärare/ridskolechefer. En mycket trevlig dag på Fornby Folkhögsskola. Tack!

Ridskolepedagogiks logga gjord av Billy Skånbeck!

Ridskolepedagogik fick också en fantastiskt fin logga under februari månad. Den är gjord av Billy Skånbeck och jag är SÅ nöjd! Den kommer att dyka upp i många samband framöver.

En annan nyhet är att jag har skapat ett nyhetsbrev som kommer ut ungefär en gång i månaden. Än så länge har det kommit ut ett brev. Du hittar det här och du kan då också enkelt lägga till dig som prenumerant. Välkommen!

Jag funderar också på att utveckla det där med medlemsskap framöver, men jag ska bygga lite mer på min sida här först så att ett bra underlag särskilt för medlemmar finns ”bakom kulisserna” innan jag går vidare med den idén. 

Jag studerar ganska intensivt just nu också. En period fram till slutet av januari innebar det 150%, nu är jag dock nere på ”bara” 100% igen. Just nu läser jag tre kurser som alla löper över hela vårterminen på lite olika poäng och hastigheter. Sociologi mot en kandidatexamen, forskningsmetodik på masternivå (pedagogiskt arbete) och så skriver jag magisteruppsats om yngre barns upplevelser och lärande på ridskolan.

Röda Ridhuset är en av mina favoritarbetsplatser!

I slutet av februari hade jag en förmiddag med hippologprogrammet (år 2) där jag föreläste om det min uppsats och mina egna studier handlar om. Barndomssociologi, barn och barndom ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Jag har nu den äran att presentera det som rör främst de yngre barnens lärande på ridskolan på flera av Ridskolan Strömsholms utbildningar. Det gör mig glad – denna ingång behövs så väl!

Många teoretiska resonemang vävdes in och eftersom hippologprogrammet ju är en universitetsutbildning hade jag stora möjligheter till att lägga upp det just så. Kul! Kopplingar till ridskolans verksamhet gjordes förstås också frekvent. Ett härligt gäng mycket ambitiösa studenter!

Nätverk på G!

När februari gick över i mars kombinerade jag en heldag på universitetet för egen del med att nätverka på ett nytt vis! Jag har en kompis som också läser masterprogrammet, men med inriktning specialpedagogik (min inriktning är pedagogiskt arbete). Vi befinner oss ibland på samma kurser och så sker just nu i forskningsmetodiken.

Mette tillämpar alltså utbildningsvetenskapen i sin hundträning på samma vis som jag tillämpar den på ridskolan. Eftersom vi båda pysslar med en lite mer ovanlig kombination tänkte vi att vi ibland skulle kunna tänka tillsammans. De utbildningsvetenskapliga teorierna och begreppen är desamma – Mette kopplar dem till utbildning av hundförare medan jag kopplar dem till lärande i ridskolan. Vårt lilla nätverk kommer att utgöra en mycket utvecklande miljö för oss båda, och ni kommer säkerligen att höra mer om det!

Lördagslycka!

Och så förstås! När vintern går mot vår startar min ridskola igång igen. Vi har inte ridhus ännu och har därför drivit den som säsongsverksamhet i tretton år. Mars – december. I år tjuvstartade vi redan 23 februari och det har gått suveränt hittills – våren kom tidigt.

Förr gjorde jag och min man det mesta själva på ridskolan. Ibland när jag ser tillbaka på tidigare år så undrar jag hur vi egentligen orkade.. Nu känner jag mig otroligt stolt över hur långt vi nått och hur stadigt den nu står.

Jag har två anställda ridlärare, varav en också i rollen som ridskolechef. Dessutom har vi några ungdomar som jobbar extra i stallet och med övriga sysslor då och då. Ridskolan lever utan mig nu – och det är en så fantastisk känsla. Dit har jag så länge strävat! Det betyder många bra saker. Dels att jag har möjlighet att studera i högre takt förstås, dels också att jag har möjlighet att vara ute på externa uppdrag. Men kanske viktigast av allt; Jag får också möjlighet att se på min egen ridskola på ett nytt sätt: Att se på någonting utifrån ger möjlighet att utveckla på ett helt annat vis än när man är mitt i det!

Men jag vill aldrig någonsin tappa verksamhetsperspektivet och därför är mina lördagar heliga – då är jag alltid ute och jobbar operativt som man kallar det. I verksamhet, på ridbanan med fantastiska ponnyer och elever! 

Och med det sagt så är de tomma veckorna sammanfattade och vi ser framåt mot våren och bättre organisation här på bloggen. Jag har ju så mycket spännande på gång, det gäller bara att hitta tid att berätta om det också! Kan alltså inte lova hur frekvent det blir, men jag ska göra mitt bästa för regelbundenhet.

Tack snälla för att ni vill vara med!

Om bloggen, Pedagogiska tankar och resonemang

Kick off!

Hej på er igen! Nu är det minsann dags att starta igång den här sidan igen, eller hur?

Sommaren börjar lida mot sitt slut och det har varit en extremt händelserik sommar här, det kan jag lova er. Jag lovar er också att berätta om den lite mer ingående efterhand. Sommaren har förstås bestått av ridläger som vanligt. Hos oss gör vi ridläger alla sommarveckor utom en enda i mitten och det råder alltid full aktivitet. Just denna sommar har vi dessutom maxat alldeles extra då vi parallellt med ridlägerverksamheten på den anläggning vi hyrt i tolv år också samtidigt har arbetat med att flytta till en ny gård vi köpt.

Det har varit en riktig utmaning och vi är ännu inte i hamn fullt ut. Nu är  iallafall det sista ridlägret avslutat, hästarna förflyttade och det återstår några veckors hårt arbete innan vi startar upp höstterminen (något framflyttad start) på vårt nya ställe. Är du extra nyfiken på just det, kika jättegärna in på min ridskolas egen hemsida (Björkviks Ponnyridskola)

bild1

För nya läsare (och gamla om ni glömt bort mig!) säger jag ett extra ”hej” och vill berätta att jag är ridläraren och ridskolechefen som brinner för en extra utbildningsvetenskaplig touch på just ridskoleverksamhet. Därav utbildningskonceptet ridskolepedagogik. Jag har en fil. kand i pedagogik, snart även en fil. kand i sociologi, läser just nu ett masterprogram i utbildningsvetenskap med inriktning pedagogiskt arbete. Till hösten sätter jag igång med den första av programmets två uppsatser, magisteruppsatsen (nästa år skriver jag masteruppsatsen). Jag kommer då att studera och skriva om små barn på ridskola, vilket är lite av mitt specialområde sedan många många år tillbaka. Jag är äldre än vad ni tror, som jag brukar säga till mina små elever när de gissar 🙂

Ibland har jag fått höra att jag är en ”pionjär” inom just ridundervisning för små barn, och det glädjer mig oerhört förstås! Mer om mig och om konceptet kan du läsa i länkarna i menyn ovan.

Min grundtanke är att man kan och bör se ridutbildning ur många olika perspektiv, ju fler man kan se desto bättre. Vi har hästkunskapen, ridkonsten, tränings/hållbarhetsläran och så vidare. Självklart är de alla viktiga! Men när det kommer till just ridning på ridskola – som är det område som verkligen är ”mitt” – då är det alltid utbildningen som är i fokus. De andra perspektiven och de andra områdena är givetvis också med men de är då i biroller. De är områden som jag med hjälp av utbildningsvetenskapen vill kunna förmedla så att kunskapen når så många mottagare som bara är möjligt. När jag skriver om ridskoleverksamhet här på min sida utgår jag alltså alltid i första hand från det utbildningsvetenskapliga perspektivet och med inriktning ridskola.

Själv är jag ingen stjärnryttare, men väl en noggrann och korrekt allroundvariant. Jag gillar heller inte att tävla, så det har jag nästan aldrig gjort. Jag har ridit LA-program med trevliga siffror vid de utbildningar jag gått, kan nog en och annan medelsvår rörelse om jag skärper till mig och jag har hoppat 110-120 men är lite för höjdrädd för att hoppa högre. Däremot är jag en fena på att se hur ridutbildning kan läggas upp för olika individer – och då främst barn. Jag är bra på att läsa av både hästar och människor och gärna i kombination. Det är min grej helt och hållet. Den stora förmånen jag har är att jag dagligen både vistas i verklighetens ridskoleliv och i den akademiska utbildningsvetenskapens värld. Det är en ganska unik kombination som jag har tagit fasta på i mitt utbildningskoncept ridskolepedagogik, och som jag också fått den stora  äran och glädjen att sprida. Det kommer jag att fortsätta med externt så mycket jag bara kan och hinner med!

bild2

Till hösten kommer jag att sätta ännu lite bättre struktur här på bloggen, så är min plan. Minst tre inlägg i veckan är tanken. Ett inlägg med en ridövning (ur ett utbildningsvetenskapligt perspektiv), ett ”allmänpedagogiskt” inlägg med fokus på ridskoleverksamhet, och ett av mera personligt slag. Dessutom är jag ju en entreprenör ut i fingerspetsarna så jag klurar alltid på nya idéer. Några webkurser skulle jag vilja sätta upp här så småningom. Alldeles särskilt i takt med att min magisterstudie blir klar; Om utvecklingspedagogik och små barn på ridskola. Det tror jag skulle kunna komma många till stor nytta. Håll gärna utkik! Många av er har också frågat när boken kommer, och jag jobbar fortfarande på den. Den kommer!

Jag arbetar och studerar mest hemifrån, av naturliga skäl. Och hemma är alltså på en ständigt växande ridskola i Södermanland, där jag bor tillsammans med man och fyra egna barn mellan fem och elva år. Studerar gör jag via Linköpings Universitet med ett par träffar per månad. Ett gäng dagar per termin finns tillgängliga för ridskolepedagogik på resande fot också. Till hösten har jag faktiskt redan bokat upp alla jag hinner med. Då ska jag till Stockholm, Uppsala, Borås, Sundsvall och Östersund. Och så ett par vändor till Strömsholm för både distriktsträff och föreläsning för SRL och hippologerna igen. Det ska bli väldigt roligt!

52.ridskolepedagogik.jpg

Det blir en alldeles fantastisk höst, och jag ser verkligen fram emot att fortsätta att kombinera ridskolepraktik med utbildningsvetenskap tillsammans med er!

Föreläsningar och kurser, Om bloggen, Pedagogiska tankar och resonemang, Ridskoleliv, Utbildningsvetenskap

Fortbildningsdagen!

Oj vilken dag det var igår! Oj vilken förmån att som ”okänd” och ”ny” få en hel dag till förfogande. Stort tack till Södermanlands och Västmanlands Ridsportförbund! Och stort tack till er ALLA som gav mig chansen och deltog. Jag är ännu inte en van föreläsare – men jag får massor av nya erfarenheter för varje gång, tack vare att jag får chansen! TACK!

Det jag pratar om är dock något jag jobbat med i många många år. Hösten 2016 började jag skriva blogg om det – mycket för egen del – om mina tankar och upplevelser om utbildningsvetenskapen + ridlärarpraktiken. Jag är ridlärare, ridskolechef och universitetsstuderande. I dessa roller är jag van.

När året blev 2018 tänkte jag att jag ska prova mitt koncept mot ”världen” (ridskolevärlden) för att se om det var redo att spridas. Jag hintade lite här och där om vad jag ägnade mig åt, och bestämde mig för en filosofi för 2018: Att säga JA till allt. Alla förfrågningar och alla önskningar gällande konceptet ridskolepedagogik. Och jag fick så mycket respons!

Jag hade nog tänkt att det skulle ta lite tid. Jag har fortfarande 1,5 år kvar innan jag har en helt färdig masterexamen i utbildningsvetenskap, och jag tänkte att det tar nog åtminstone den tiden att starta upp. Men det gick snabbt! Jag tänker – och väljer att tolka det som – att det är ett bevis på att det här jag gör och försöker förmedla är något som faktiskt behövs!

Jag har i och med detta fått så många nya utmaningar som är både otroligt inspirerande och lätt hisnande. Jag har verkligen fått uppleva det här med att kliva ur sin ”comfort zone”, ni vet! Från den välbekanta ridbanan och åhörarplatsen i en universitetssal till plötsligt mycket större sammanhang. Wow!

Jag är så tacksam för att jag har fått den här chansen! Jag minns att jag sa år 2004 till Mari (Zetterqvist Blokhuis) som då var min pedagogiklärare; en dag ska jag göra det här jag också (undervisa ridlärare i pedagogik). Nu är jag på väg! (Och Mari peppar mig – tack!).

Igår var det alltså dags för fortbildningsdag. På grund av det stora antalet deltagare höll vi till på fina Westerqvarn i ett av deras konferensrum.

fortbildning3
Pedagogisk ridskoleverksamhet på Westerqvarn

Eftersom denna dag skulle bli olik andra fortbildningsdagar gick jag all in med materialet, förstås. Färgade konor, färgkodade mappar med arbetsblad, färgglada tyglar och scheich-hästar som dekoration på borden.

fortbildning2.jpg
Bordsdekorationer

Ämnen som avhandlades under dagen var:

Om utbildningsvetenskap och ridskolepedagogik – varför behöver vi det? Att förankra det vi gör i det stora hela. Argument för varför vi behöver ta utbildningsvetenskapen till ridskolepraktiken. Nya sätt att se på kunskap. Ridsportens strategi 2025: Att behålla våra värderingar men att ändå möta den moderna människan. Till detta är ridskolepedagogik enligt mig ett starkt bidrag. Här hittar vi svaren på det!

Pedagogisk grundsyn: Människosyn, kunskapssyn och syn på den pedagogiska processen. Föreläsningar, individuella funderingar och gruppdiskussioner. Frågor som kom upp: Vilken typ av kunskap/struktur ska/bör vi behålla och vad kan vi förnya? Vi håller på med hästar och hästar är vanedjur. Kanske vissa saker därför bör stå oförändrade, eller förändras på mycket lång sikt. Vissa saker kan förändras på kortare sikt; undervisningsmetoder, upplägg. Många spännande funderingar! Det finns förstås inget svar och inget facit, men att lyfta dessa tankar – oerhört viktigt! Hur når vi ut med ridskolans pedagogiska grundsyn? Lokalisera var människor letar. Hur kan tillexempel ridskolans Instagram och Facebook spegla ridskolans pedagogiska grundsyn?

fortbildning4.jpg
Välbesökt!

Teoretiska tankemodeller om kunskapsöverföring, utvecklingszon och perspektivtagande. Föreläsningar, individuella funderingar och diskussioner. Att lära ut är inte samma som att lära in. Först när mottagaren har lärt in har läraren lärt ut. Förståelse för kunskapens tre zoner, övning i att ringa in en egen ridgrupps utvecklingszon. Vilka perspektiv finns på en ridlektion? Att se åsikter som olika perspektiv hjälper oss att behålla vår professionalitet! Skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv – och att växla fokus för att utveckla barnverksamheten.

Didaktikens huvudfrågor; Vad, hur, varför och för vem? Var hittar vi svaren?

fortbildning5
Ridskolepedagogik mot framtiden!

Pedagogiken och didaktiken i ridlärarpraktiken; konkretisering, visualisering, helheter och delar. Föreläsningar, individuella uppgifter och gruppdiskussioner. Hur konkretisera och visualisera ridskolans verksamhet? Det finns mycket som är abstrakt – och mycket som kan göras mer konkret. Att använda bilder gör att även den som inte har språket/läskunnigheten kan ta till sig information. Bilder går dessutom snabbare att tolka även för den läskunnige. Att se kunskaps som helheter och delar; hur man kan lägga upp ridlektionsplanering med hjälp av det; Helheten ska fungera för alla – delarna är tillägget som avgör nivån. Ett koncept att tillämpa på ridlektioner. Varje deltagare skapar 2 övningar enligt ovan, övningarna kopieras sedan upp så att varje deltagare får ett kompendium med ca 70 nya övningar!

Didaktikens huvudfrågor; Vad, hur, varför och för vem? Fler svar!

fortbildning6.jpg
Individuellt arbete och gruppdiskussioner

Tips på övningar och hemläxor. Lite inspiration till teorilektionerna: Att göra en häst, ridbanabingo, foderlära för små barn, hästskelett av tops och makaroner med mera. Att smyga in svår kunskap i ”lätta” övningar. Att jobba i rätt riktning redan från mycket små barn. Hemläxor i att arbeta med/visa/nå ut med den pedagogiska grundsynen, att utveckla tidigare vald grupps kunskaper; Det eleven kan med hjälp idag kan eleven själv imorgon. Reflektera! Att sätta ord på ridskolans tysta kunskap. Implicit blir explicit. Ta hjälp av ridskolans yngsta barn; De frågar ofta ”varför” – deras frågor kan vara vår ledstjärna! Och sist men inte minst; fortsätt att tipsa, inspirera, dela och tagga i det ni gör ute i verksamheterna. Låt #ridskolepedagogik bli sambandscentralen för det som sker. Tillsammans mot en ännu mer pedagogisk ridskola i framtiden!

Åter igen – TACK för en fantastisk dag och uppslutning!

fortbildning7.jpg
Mindmaps; konkretisering och visualisering

Tid hade vi behövt mer. Eller så hade jag laddat dagen med lite för mycket kanske! 🙂 Fortbildningsdagen kommer också att följas upp med ett studiebesök hemma på min ridskola den 12e maj. Det ser jag mycket fram emot!


Och kom ihåg: Denna önskan om utveckling betyder inte att det vi hittills gjort är dåligt. Utveckling betyder inte att försaka allt ”gammalt”. Utveckling betyder att tänka ett varv till kring det vi tidigare tagit för givet – att värdera, kanske omvärdera och att reflektera. Utveckling betyder medvetenhet. Vad vill vi ha kvar och vad kan vi förnya? Utbildningsvetenskap är ett område under formering. Det är vi som avgör vad vi vill ta med oss in i framtiden.

Stort lycka till – och jag hoppas att vi får möjlighet att ses och höras av igen!

 

 

Föreläsningar och kurser, Om bloggen, Pedagogiska tankar och resonemang, Ridskoleliv

Dags för en lägesrapport!

Här har det varit tyst ett tag! Jag har inte försvunnit alls, det är bara det att allt liksom tog fart! Oj så roligt att så många både hedrande och inspirerande förfrågningar har landat i min inkorg under de senaste veckorna! Möten har avverkats och planer har smidits för Ridskolepedagogiks räkning. Detta alltså redan nu inför höstterminen 2018 (och för framtiden givetvis)!

jadden
Hej! 

Lisa på Södermanlands/Västmanlands Ridsportförbund sade när vi bokade de två fortbildningsdagarna för en knapp månad sedan att ”det är bäst vi bokar nu – du kommer att bli svår att boka framöver”. Det verkar faktiskt som att hon hade rätt!

Utan att skriva för mycket om detaljerna så kan jag ändå hinta om att planerna involverar fortbildningar för distrikt, utbildningar på enskilda ridskolor, filminspelning(!), pedagogik på Strömsholms olika ridlärarutbildningar samt att jag också är engagerad i en ny hästsatsning på en gymnasieskola i Flen. Otroligt roligt!

Detta kan jag kombinera alldeles utmärkt med att jag till hösten ska skriva min första Masteruppsats av två (upplägget i programmet är 15 hp + 15 hp i uppsatsform) i 50% studietakt (enligt plan). Utöver detta driver jag ju också en egen ridskola – med absolut nödvändig hjälp av min fantastiska personal!

Eftersom jag alltid är väldigt mån om att leverera ägnar jag därför nu mycket av min tid till förberedelser inför diverse uppdrag. Vi ska även i dagarna precis till att starta upp vårterminen på ridskolan här hemma. Vi har ju ännu inget ridhus utan bedriver verksamhet i säsongsvariant från mars till december och med ett vinteruppehåll (istället för sommarbete) i januari och februari. Våren ser dock ut att dröja, men vi vet att den kommer så småningom så vi håller fokus framåt – snart har vi ljuvligt väder och då har vi glömt snöstormen!

Är du ridlärare i Södermanland eller Västmanland och intresserad av ridskolepedagogik – anmäl dig till fortbildningsdagen på Ridsportens Hus 23/3! Där ska vi pyssla med detta!

Vi hörs och ses!

Om bloggen, Pedagogiska tankar och resonemang, Ridskoleliv

BPRS Ridskolepedagogik; bakgrund och framtid!

Jag var ungefär tio år gammal då jag bestämde mig att starta ponnyridskola, var tjugofem när jag gjorde det. Våren 2006 registrerades aktiebolaget Björkviks Ponnyridskola AB och på sommaren samma år startade vi upp. Jag kunde inte i mina drömmar ens föreställa mig vad det skulle komma att bli! Mitt och många andras liv! Jag är så tacksam att jag hade möjligheten att följa mina drömmar – och så stolt över vad det är idag, med ett eget litet team som varje dag gör det till verklighet!

Ytterligare en dröm har funnits under dessa snart tolv år: Att inte bara arbeta med ridutbildning, utan att också arbeta med utbildning OM ridutbildning.

Förra hösten startade jag som hobby denna blogg ridskolepedagogik.com. Här skriver jag om pedagogik i ridutbildning på olika vis och ur olika perspektiv. Min idé är att kombinera mina universitetsstudier från masterprogrammet i utbildningsvetenskap med vardagen som ridlärare på ridskolan. Jag vill vara med och jobba för en utveckling av pedagogiken på ridskolan – inte bara min egen ridskola, utan ridskolan i allmänhet. Idag lyfter jag in det konceptet som en bifirma i mitt aktiebolag! 

I registreringsbeviset från Bolagsverket står det nu att läsa:
BPRS Ridskolepedagogik. VERKSAMHET: För den del av verksamheten som avser ridskolan. Inriktning utbildning. Att sprida kunskap om pedagogikens betydelse i ridundervisning i form av blogg, artiklar, böcker samt föreläsningar och kurser.
Jag tänker att det gärna får bli en mjukstart, jag har en del att göra ändå och jag är inte klar med mina studier. Men jag tror att jag kan tillföra något i och med detta. Jag tror att behovet både finns och kommer att finnas och jag känner på mig att detta kan bli väldigt bra! Som den entreprenör jag är brukar jag gå på min magkänsla och jag brukar ha hyfsat rätt 🙂

Så – Mycket välkomna till BPRS Ridskolepedagogik 

Instagram: @ridskolepedagogik

 

bild

Om bloggen, Pedagogiska tankar och resonemang

Det bästa av två världar!

När jag först klev in i universitetsvärlden kände jag mig ganska liten och bortkommen. Jag längtade efter kunskap i beteendevetenskap, utbildningsvetenskap, pedagogik och sociologi. Men jag kom från en helt annan värld!

Jag har alltid varit kunskapstörstande förstås, men jag hade liksom inte redan från gymnasietiden (som många andra) lagt upp någon långsiktig studieplan. Jag ville bli ridlärare och jag ville starta egen ridskola. Och så blev det också. Men ganska omgående kände jag att jag både ville (behövde) ha mer och att jag ville kunna ge mer. Jag längtade efter en ny dimension!

Så gick min väg mot universitetsvärlden. Jag har aldrig varit ”student” i den bemärkelsen att jag levt studentliv, bott i korridor och allt det – jag har ju alltid haft min andra värld parallellt. Och det har passat mig perfekt!

Idag har jag nära 300 högskolepoäng i beteendevetenskap och jag ser inget slut. Jag pluggar inte för att ”bli klar” – faktum är att jag aldrig vill bli det! Det finns så mycket att lära sig och det tar aldrig slut. Nu studerar jag ett masterprogram i pedagogiskt arbete och jag är en ganska udda figur där. Programmet är på avancerad nivå, vilket innebär att man bara har tillträde dit om man har en examen på grundnivå (fil. kand i  pedagogik i mitt fall). I princip alla mina medstuderanden är lärare, skolledare, rektorer, jobbar på skolinspektionen eller i någon annan form har en medelhög eller hög position inom utbildningsväsendet. Jag tillhör – trots mina 36 år – de yngsta!

Jag är på alla programkurser alltid ensam ridlärare/ridskolechef. Min värld är en främmande värld för de flesta jag möter på mina kurser på universitetet. I början tyckte jag att jag inte riktigt hörde hemma där. Inte på det vis att någon annan uttalade det alls, det var mer en egen känsla. Men nu känns det aldrig så längre! Nu blir jag istället den som ofta blir ihågkommen av lärarna i en stor studentgrupp eftersom jag är en som sticker ut i min beskrivning av mig själv, mitt yrke och mitt syfte med mina studier. Att sticka ut är häftigt! 

För mig är det den allra bästa balansen i livet – att ha dessa båda delar. Ridskolevärlden och universitetsvärlden. I universitetsvärlden lyfter jag ofta ridskolan och dess pedagogik i mina skrivuppgifter – ridskolan blir där ”känd” som ett utbildningsfält de flesta inte tidigare kände till (trots ridsportens storlek och bredd). Till ridskolan försöker jag att plocka så mycket jag kan placera av universitetets pedagogik. Det är en balans som varje dag stimulerar och utvecklar mig själv och mitt eget sätt att tänka och förhålla mig till de båda världarna – helt enkelt en ständigt pågående lärprocess!

Mitt huvudsakliga syfte med kombinationen känner ni bloggläsare troligtvis redan till, men jag säger det igen; Att kombinera de båda världarna och att skapa något jag tycker  ofta saknas och alltid behövs – R I D S K O L E P E D A G O G I K.

Jag brukar säga att detta är bara början. Vi får väl se om jag har rätt 🙂

liuliu2