Översikt, ridlektionsmodellen

Att skapa moderna ridövningar som fungerar på ett enhetligt vis för många olika grupper, men som samtidigt innehåller stora möjligheter att tänja och sträcka sig efter gruppens och individernas behov och nivå är en utmaning.

Därför är det just ridlektioner på ridskola som är ridlektionsmodellens fokus, även om ridövningarna och tankegångarna givetvis med fördel går att använda både vid egen ridning, unghästutbildning och vid privatträningar.

Ridlektionsmodellen är uppbyggd på och utgår ifrån följande punkter:

  • Hjärngympa, flyt och evighetsövningar.

  • Känd startplats, och utrymme för uppsamlingsplats.

  • En bana i tanken.

  • Välplanerad progression – planeringen sträcker sig över gruppens nuvarande nivå.

  • Lågt rörelsetempo, men högt innehållstempo.

  • Grundvägar och tillägg.

Hjärngympa, flyt och evighetsövningar.
Ridövningar för ridskoleridning behöver planeras så att de har både stort utrymme och förutsättningar för bra “flyt”. Det får inte vara för krångligt, men det får gärna vara hjärngympa. Gärna spegelvända moment/moment som lätt går att vända på, utan att det blir för komplicerat. Allra helst “evighetsövningar” där båda varv och alla moment ingår lika mycket.

Känd startplats, och utrymme för uppsamlingsplats.
Ridövningar för ridskoleridning bör innehålla en bestämd plats där en hel grupp kan stå och vänta (även om målet är att minimera väntetider), helst på rad i samma ordning som övningen sedan rids. Det spelar egentligen ingen roll om övningen rids i avdelning med- eller utan tät. Den inbördes ordning mellan hästarna som är utgångspunkten/startpositionen, den skall också behållas. En viktig detalj är också att övningen har en bestämd och för alla känd startplats. 

En bana i tanken.
Att alltid tänka på ridövningar som “banor” med bestämda moment på bestämda platser är fördelaktigt på många vis och bidrar till den så viktiga konkretiseringen. Det gäller för alla elever oavsett ålder och nivå, och det gäller väldigt mycket för hästarna! Banor bör täcka mycket mark; Det vill säga, det skall ta lång tid att ta sig från start till mål. Att använda pedagogiskt material i olika färger så som konor och bommar i de allra flesta övningar är att rekommendera.

Planering som sträcker sig bortom elevernas nuvarande nivå.
Ridövningar för ridskoleridning tjänar mycket på att bygga på tidigare utförda övningar. Planering av ridlektioner är därför klokt att göra på lång sikt. Om övningar ofta bygger på tidigare ridna övningar bidrar det i sig till en struktur vilken snart både hästar och elever förstår. Det skall också vara lätt för både elever och besökare att se den progression som sker inom varje ridlektionstillfälle. Dessa båda varianter av progression ställer höga krav på ridlärarens förmåga att variera inom strukturens trygga ramar, både på lång och kort sikt. Läs gärna inlägget om kunskapens zoner! Det är ett tema som vi också ska titta närmare på senare i år.

Lågt rörelsetempo men högt innehållstempo.
Inget nytt under solen! Trav och galopp bör ridas endast korta och som ovan noga genomtänkta sträckor, aldrig varv efter varv. Det sparar hästarna, ökar elevernas tankeverksamhet och lockar därigenom fram förmågan till inverkan. Ridteknik framför race – alla gånger! Det hjälper också eleverna att hålla både balans och koordination – och på så vis gynnar det också hästarna.  Fokus ska istället ligga på innehållstempot – progressionen. Med detta menas; Det kan hända mycket utan att rörelsetempot höjs.

Grundvägar och tillägg(vägar).
Denna rubrik utgör kärnan och huvudkategorin till vilken övriga rubriker i denna ridlektionsmodell alla är kopplade. När en grupp går in i en ridövning skall det alltid vara bestämt vilka vägar som är grundvägar och vilka som är tillägg. Detta sker alltså redan i planeringsfasen. Kriterierna för grundvägarna är att de skall vara lika för alla ridgrupper, oavsett nivå. De skall vara enkla och utgöra ramen. Tilläggen läggs sedan till inuti ramen och kan varieras efter gruppens kunskapsnivå enligt en planerad stegring. Likaså skall tilläggen kunna följa gruppens eventuella kunskapsutveckling i stunden. Det vill säga; tillägg skall planeras för varje ridgrupp så att de inte bara matchar varje grupps aktuella nivå – utan också matchar nivåer dit gruppen under lektionsgenomförandet skulle kunna nå. Det sista är det svåraste. Där behöver du utmana dig själv och dina tankar många gånger!


Att dela in en traditionell ridövning i grundvägar och tillägg på detta vis är vad som utgör nyckeln i ridlektionsmodellen. Det innebär således inte att bryta det traditionella lektionsförfarandet – men det innebär att i allra högsta grad tänka om kring planering, uppbyggnad och genomförande. Tanken bakom detta är att redan från början skapa sig en yttre struktur som är tydlig, förutsägbar och ”självgående” – det vill säga något du som ridlärare inte behöver lägga så mycket kraft på att styra upp när du väl kommit igång. Det skapar utrymme att arbeta med detaljerna inuti, och det skapar utrymme att arbeta med verktyg för lärande, kunskapsbildning, utbildning, undervisning – relationer. Relationell pedagogik blir vårt fokus på denna sida i februari månad – mer om detta då. 

På detta vis byggs (och byggs om/modifieras) högst traditionella och välkända ridövningar. Ramen sätts först, därefter smygs in en successiv upptrappning bit för bit – utan att tappa strukturen. Hästarna upplever struktur och ordning, eleverna upplever trygghet och tydlighet, men också att det händer mycket. Varje ridövning kan tänjas efter dagsform, samtidigt som den alltid är genomförbar i sin helhet – eftersom helheten är satt från första minut.

Det tar ofta några veckor att sätta konceptet, så tappa inte modet om du provat ett par gånger utan att uppleva goda effekter. Håll i lite till så ska du se att det börjar hända – och då kommer du troligtvis inte att ångra ditt val!

Detta anslag kommer jag att sätta upp i entrén på min ridskola. Gör det gärna du också!

Vidare under januari månad kommer jag bland annat att beskriva tanken bakom upplägget med “veckans övning”, vad “avdelning mittemellan” står för, hur jag tänker mig hjärngympan – och vad ridskolehästarnas viktigaste roll i detta är. 

Jag kommer dock inte att servera specifika övningar och konkreta upplägg. De är reserverade för medlemsgruppen, som varje vecka i sin prenumeration får det specifika och konkreta i 4-8 sidor pdf. Lyllos dem 🙂 

About Maria Falck 181 Articles
Ridlärare och pedagog med en vision om att vi kan skapa framtidens ridskola med traditionell häst- och ridkunskap i kombination med moderna pedagogiska undervisningsmetoder!

1 Comment

Vad har du för tankar om detta?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.