Analysera din ridning!

Mot bakgrund av min önskan att förmedla ridundervisning inte bara som fakta, utan främst som förståelse, skapades kursen “Analysera din ridning”. Jag insåg ganska snart att jag inte kunde få plats med allt jag ville förmedla i en enda helgkurs – och att kursdeltagarna därtill skulle komma att behöva reflektionstid emellan – så redan från början blev det en plan för en kurs i tre steg.

Man talar inom det utbildningsvetenskapliga fältet ofta om att utbildning idag befinner sig i ett spänningsfält mellan så kallad social reproduktion och social transformation.

Det kommer ett eget inlägg om detta inom kort, tills vidare kan vi enkelt förklarat säga att social reproduktion står för utbildning som “faktaförmedling” med läraren som experten som överför kunskap till sina elever, medan social transformation står för utbildning som aktivitetsorienterad, innehållet skapas tillsammans, eleverna tillåts vara kritiskt granskande och den pedagogiska atmosfären präglas av en öppenhet.

Detta menas förstås inte inom det senare att läraren inte är expert på sitt område – det menas däremot att expertisen mer består i förmågan att få sina elever att tänka och analysera och mindre i att pränta in sin egen faktakunskap i deras medvetanden. 

Min önskan är att ridundervisningen på min ridskola ska präglas av tanken på utbildning som social transformation. Jag vill helt enkelt att mina elever redan från tidig ålder ska utveckla ett tankesätt för ridning som i sig kommer att generera faktakunskaper – inte tvärtom. Jag tänker att det också gynnar elevernas längtan att lära mer – och att fortsätta att komma till ridskolan, därför att det är där de får sina tankar utmanade. 

Jag jobbar med detta på lite olika sätt, och ett av dessa blev denna kurs. Detta står att läsa på min ridskolan hemsida:

Kursen Analysera din ridning är en annorlunda och mycket lärorik kurs där fokus ligger på att ”tänka ridning”. Här kombineras ett utbildningsvetenskapligt tankesätt med praktisk ridutbildning.
Ridövningarna är uppbyggda på olika vis som utmanar din tanke när det gäller både din egen inställning till hästar och kunskap – och mer praktiskt din sits/inverkan/balans och hästens takt/tempo/balans. Under ridlektionernas genomförande förväntas du som ryttare att vara aktiv även muntligen; Att svara på frågor, ställa egna frågor och att vara med i diskussionen kring övningen och hur den tar sig ut – och hur du tar den till dig. Efter ridlektionerna samlas vi för en gemensam genomgång/reflektion i teorirummet.

Under midsommarhelgen gjorde jag kursen som “pilotstudie”, det vill säga; Jag gjorde en testversion till en billigare kostnad eftersom jag ville prova min idé och därefter utveckla. Vid fältarbete inför studier i vetenskapliga sammanhang är det vanligt att man gör en pilotvariant först, på exempelvis intervjuer och observationer, för att testa och ändra vid behov. 

Mina deltagare var en varierad skara av äldre barn, ungdomar och vuxna. Jag hade satt som lägstanivå ridmässigt Ryttarmärke 3, eftersom jag önskade planera ridövningar i alla gångarter. 

Steg 1, kursdag 1 låg fokus på ordet förförståelse. Med förförståelse menas det du har i bagaget; De tankar och förutfattade meningar du alltid bär med dig till en situation. Du har alltid en förförståelse, det går liksom inte att komma ifrån. I detta fall talade vi om förförståelse gentemot den häst man blir tilldelad och vad det kan ha för inverkan på den inställning man har och den ridning man sedan gör på hästen. Vi talade om detta både i positiv och i negativ bemärkelse. Varje deltagare fick beskriva sin förförståelse inför den häst som blivit tilldelad, och därefter satte vi igång ett dressyrpass.

Ridlektionerna inom kursen var givetvis planerade enligt Ridlektionsmodellen – och modellen kom verkligen till sin fulla rätt i denna kurs, eftersom en viktig del i denna är just tankeverksamheten och förståelsen. En stund in i ridpasset fick sedan deltagarna beskriva sin upplevelse av hästen, jämföra den med sin tidigare beskrivna förförståelse – och tillsammans med mig som ridlärare planera för hur de tänkt att inverka både allmänt och i mer specifika delar av ridövningen när det gällde bland annat tempo, sits och inverkan.

Efter halva tiden bytte jag hästar på mina elever, inom gruppen. Jag försökte då att tänka på att den som ridit pigg och framåt häst fick byta till lugnare och tvärtom. Detta eftersom jag utöver att vi upprepade samma förfarande som ovan på nya hästar, också hade planerat in en jämförande analys efter ridpasset där mina elever dels skulle få diskutera förförståelse kontra upplevelse på respektive häst och också jämföra skillnader mellan hästarna – med orden passiv — aktiv som ledord. Frågeställningen i fokus var också: Vad behöver den här hästen av mig?

Underbart med engagerade elever!

Fortfarande Steg 1, men kursdag 2 var det markarbete och hoppning på schemat. I den inledande diskussionen talade vi om vetenskaplig förankring och dess två kriterier – kopplat till tankesättet vid hoppning, och vi fann att det var ganska likt;

1) Det ska kunna gå att förutse, det vill säga; Du har en plan när du rider mot bommar/hinder) och 2) Det tidigare förutsagda kan eventuellt komma att visa sig vara felaktigt – baserat på något du inte har tagit med i beräkningen – och då behöver du ändra.

Vi talade om avståndstabellen, och vad som kan påverka att den ändå inte stämmer. Jag ritade upp den övning jag planerat och vi diskuterade den både allmänt och mer specifikt. Därefter var det dags för ridning. Om gårdagens analys mest handlade om förförståelse och känsla, handlade denna dag lite mer om det ridtekniska. Först med hjälp av bommar på böjt spår, vilket jag tycker är en utmärkt övning för just analys utan att det blir galet tokigt om man fattar fel beslut. Vi talade om tempo, bomavstånd och hur man snabbt kan förflytta sin “anridningspunkt” – och därmed bomavstånd – om man märker att det behövs. Eleverna fick givetvis vara med och diskutera, reflektera och komma med egna lösningar – och prova dem.

Därefter liknande förfarande på två låga hinder och mellan dem räkna galoppsprång. Planera med avståndstabellen i huvudet), upptäcka, reflektera, eventuellt tänka om och agera annorlunda. 

När halva tiden passerat fick eleverna liksom dagen innan byta hästar med varandra. För att efteråt göra en liknande jämförande analys som dagen innan.

Den avslutande diskussionen dag två var också en sammanfattning av hela kursen och glädjande nog var mina elever superglada, taggade att tänka vidare och verkade mycket nöjda med kursen. Själv hade jag nog en av de roligaste och mest inspirerande helger någonsin under mina tjugo år i yrket! 

Kommande helg kör vi därför en Steg 1 igen på ridskolan hemma. Fullbokad av nya förväntansfulla deltagare! Och steg 2 kommer i slutet av september. Mer om den kommer därefter!

Analysera din ridning – en kurs där praktisk ridning kombineras med utbildningsvetenskaplig förankring. Där utbildning som social transformation står i centrum och där rörelsetempot hålls genomgående lågt – men tankeverksamheten är maxad! 

Kanske kommer du också att prova ett liknande upplägg för dina elever, när du har varit på en ridskolepedagogisk fortbildningsdag?

Om Maria Falck 166 artiklar
Ridlärare och pedagog med en vision om att vi kan skapa framtidens ridskola med traditionell häst- och ridkunskap i kombination med moderna pedagogiska undervisningsmetoder!

Bli först med att kommentera

Vad har du för tankar om detta?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.