Ridskolan som tillgänglig lärmiljö

I den moderna ridskolechefens, ridlärarens och ridskolepedagogens arbetsbeskrivning ingår att skapa förutsättningar och möjligheter för lärande. Det håller nog de allra flesta med om. Däremot är det inte helt enkelt att veta hur det kan gå till. Till god hjälp kan vi då använda begreppen fysiskt- pedagogiskt och socialt tillgänglig lärmiljö.

Innan vi tolkar begreppet tillgänglighet som något som enbart hör till fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning behöver vi lyfta en viktig tanke: Målet är – och ska alltid vara – att skapa en lärmiljö tillgänglig för så många som möjligt. Vi tänker alltså att en tillgänglig lärmiljö inte är specifikt riktad, utan något som ska fungera så bra som möjligt för så många som möjligt. Vi behöver ha kunskap om att det i möten med människor finns behov som ser olika ut, men vi bär alltid med oss tanken att vårt arbete med tillgänglighet i lärmiljön avser hela verksamhetens utformning – inte för specifika personer. På det viset gör vi vår lärmiljö tillgänglig för många. Ofta delar man upp tillgängligheten i fysiskt tillgänglig lärmiljö, pedagogiskt tillgänglig lärmiljö och socialt tillgänglig lärmiljö.

Faktorer som kan bidra till tillgängligheten på ridskolan; Bilder, föremål och färg.

Innan vi går in på de olika delarna var för sig behöver vi hålla i minnet att ju mer kunskap vi har om kombinationen och samverkan mellan de tre – desto högre grad av tillgänglighet kan vi skapa!


Fysiskt tillgänglig lärmiljö

Ett tydligt inledande exempel skulle kunna vara läskunnighet i förhållande till den fysiskt tillgängliga lärmiljön (den fysiska miljön/det fysiska rummet för lärande). Om vi enbart förmedlar information på skyltar och anslag i bokstäver och ord gynnar vi de som kan läsa, medan de som inte kan läsa inte får sina behov tillgodosedda. Om vi däremot presenterar informationen i bilder tillgodoser vi behovet hos de som inte kan läsa – och samtidigt fungerar det troligtvis också för de som också kan läsa. Vi skulle dessutom kunna kombinera.

Ett sådant arbete ökar den fysiskt tillgängliga lärmiljön; att fysiskt orientera sig i rummet och miljön. En fysiskt tillgänglig lärmiljö på ridskolan innebär således att systematiskt (återkommande) inventera verksamheten med ”tillgänglighetsglasögon” när det gäller den fysiska miljön (skyltar, information).

Dock bör också tydligt poängteras att mycket information inte alltid är det samma som en god fysiskt tillgänglig lärmiljö. När det finns information, bilder och pilar överallt kan det istället ta bort den positiva effekt man hade önskat, eftersom budskapen då kan försvinna i ett sorts visuellt brus. Den som har ansvar för den fysiska lärmiljön bör därför försöka sålla bort en del och lyfta fram det viktiga. Att ställa sig frågan ”Vad är viktigt här?” kan vara en god hjälp, och att därefter rannsaka sig – allt kan inte vara lika viktigt. Vi kommer att titta mer på detta under hösten!

Pedagogiskt tillgänglig lärmiljö

När det gäller den pedagogiska tillgängligheten/den pedagogiskt tillgängliga lärmiljön (undervisning och lärande) blir det möjligen lite svårare. Den pedagogiska miljön är inte lika konkret som den fysiska – där handlar det istället om att du som ridlärare och pedagog behöver hålla din pedagogiska verktygslåda ständigt uppdaterad och aktuell. När du planerar dina ridlektioner behöver du alltid tänka till kring den pedagogiska tillgängligheten; Hur når du så många som möjligt?

Vi som gått den traditionella ridlärarskolan vet att VISA-INSTRUERA-ÖVA är pedagogiska verktyg/handlingar vi kan använda oss av. Så småningom finner man en viss rutin i detta, men – och här vill jag faktiskt höja ett varningens finger – viktigt är att aldrig falla till bekvämlighet i rutinen. I ditt yrke kommer du alltid att möta nya människor, och det arbetssätt som fungerat tidigare kanske måste omformas – för du är ju utbildningsvetenskapligt förankrad, eller hur?

En ridlektion med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö levererar innehållet och utformningen på många olika vis, men klokt paketerat. Det behöver inte alls innebära att det blir krångligare eller att det tar längre tid; Faktum är att det inte ska göra det – det är den förmågan du som ridlärare bör öva upp. Vi tar ett exempel;

Att som ridlärare stå stilla i ett hörn och förmedla tillsägelsen ”vid E, med 10 meter diameter, volta” (klippt ur det ”traditionella” ridlärarvokabulären) kan enkelt kompletteras med att det vid E finns en bild på en elefant (vilken också nämns i tillsägelsen) och det står en volt uppställd av exempelvis gula konor. Det ökar tillgängligheten till det obegripliga ordet ”volt”, visar dessutom både plats och storlek. Du som ridlärare kan strax därefter gå vägen och gruppen följer dig på led, samtidigt som du också ritar vägen i sanden med skaftet på exempelvis en långpisk. Det tar inte bort tillsägelsen i dess traditionella form – det finns ibland en oro över just detta – men det ökar dess tillgänglighet. Som du också har noterat; I god hjälp av den fysiskt tillgängliga lärmiljön.

Diskussioner handlar således inte om hur vi byter bort eller tappar kommandon och tillsägelser i det traditionella ridlärarspråket eller ”pladdrar” i vardagsspråk. Det handlar om hur vi gör kommandona och tillsägelserna tillgängliga för fler. Liksom i den fysiska miljön gäller det att sortera ut och framhäva det som är viktigt att presentera vid varje lektion. 

Vi kan göra ytterligare en tankeövning för att förtydliga extra vilken skillnad ett sådant arbetssätt kan göra för målet med övningen: Om vi enbart står stilla i ett hörn och använder en (för oss) välbekant och inlärd tillsägelse – eller för den delen använder arbetssättet visa-instruera-öva så som vi lärt oss det – och därefter upplever att våra elever ändå inte kan/har förmåga att utföra övningen (så som ovan; 10-metersvolt vid E), då skulle vi faktiskt kunna missta oss och tänka att våra elever inte är redo för just den övningen. Vi missar deras potential!

Tänker vi istället på vart vi vill att våra elever ska nå (10-metersvolt vid E) och tror på att de kan – med vår hjälp. Då innebär vårt arbete att finna vägarna till att göra uppgiften tydlig och lärandet tillgängligt. Att finna vägar innebär alltså att finna även de vägar ingen trampat på tidigare, att vara kreativ och att våga vara pedagog; att våga prova – även om du inte fick lära dig det på din ridlärarutbildning. Först då, menar jag, tar vi ridskolan och ridläraryrket till framtiden. Mer om vart våra elever kan nå med vår hjälp – och hur man hittar det – kommer vi att diskutera under hösten.

Socialt tillgänglig lärmiljö

Med socialt tillgänglig lärmiljö menas att ordna så att möjligheterna för eleverna ökar då det gäller områden som kommunikation, social interaktion och konsekvenstänk. Detta i relationen människa till människa så som det är beskrivet inom pedagogiken och specialpedagogiken, men för oss på ridskolan är det givet att det också handlar om relationen människa – häst. Kort sagt; att öka förståelsen för olika händelser, händelseförlopp och handlingars inverkan på utfall.

En möjlighet att öka tillgängligheten i den sociala miljön skulle kunna vara att bygga in i ridlektionerna möjlighet till diskussion och reflektion kring saker som sker. Det skulle kunna göras genom att se händelser som ”case”, det vill säga ”fall” där det är möjligt att diskutera både den faktiska utgången och vad som skulle kunna förändras för att eventuellt generera en annan utgång. Teorilektioner skulle kunna användas inte bara till den faktiska och praktiska häst- och ridkunskapen utan också till att öka tillgängligheten i den sociala lärmiljön på ridskolan.

Min personliga uppfattning är att oerhört många av ridskolans elever söker och längtar efter just denna kunskap; Kunskap inte bara om det fysiska/praktiska görandet, utan också kunskaper om händelser, händelseförlopp, strategier, vilka olika utgångar deras handlingar kan generera, tanken bakom ridlärarens lektionsplanering och kunskap om sin egen utveckling. Jag funderar mycket över olika sätt att ta fasta på just denna längtan, och en sådan tanke resulterade i kursen “Analysera din ridning” vilken jag kommer att skriva ett inlägg om inom kort.

Diskussionen om socialt tillgänglig lärmiljö kommer alltså också definitivt att fortsätta!

Om Maria Falck 166 artiklar
Ridlärare och pedagog med en vision om att vi kan skapa framtidens ridskola med traditionell häst- och ridkunskap i kombination med moderna pedagogiska undervisningsmetoder!

1 kommentar

Vad har du för tankar om detta?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.