Ungefär gång i veckan (ibland tyvärr lite mer sällan..) kommer jag under hösten att dela med mig av en ridövning lämplig att använda för ridskoleridning i grupp. Det kan vara en alldeles vanlig och välkänd ridövning i grunden – Men jag utgår i min planering alltid från mina särskilda kriterier vilka du kan läsa mer om i inlägget Ridlektioner: Struktur med variation! Läs gärna det inlägget först om du inte gjort det.I planeringen av ridlektioner utgår jag också alltid från att övningen ska kunna ridas av alla grupper på ridskolan. Detta innebär för mig ett spann från nybörjare till i ryttarmärke 5. Det vill säga nivå 1 enligt ridsportens utvecklingsmodell, vilken är den jag alltid håller min planering kring. Inom denna nivå 1 behöver dock ridlektionerna enligt mig ha något olika fokus. Om just olika fokus har jag skrivit mer i inlägget Har du ridlektionsplaneringskramp?
Veckans övning är en bomövning med fokus på rytm. I denna övning behöver vi de långa raka långsidorna, trots att vi ofta undviker att rida på just dem så ofta vi kan. För att slippa långa väntetider och att det blir allt för mycket ”start- och stopp” har vi så att säga ”bakat in” övningen i tre långa serpentinbågar. Övningen med serpentinbågar på denna ledd ingick i förra veckans dressyrövning (som jag tyvärr inte hann skriva om – det kommer!) vilket också innebär att det för eleverna blir en tydlig progression. Vägen är i sig redan välbekant och i färskt minne. Det är också de långa serpentinbågarna som utgör grundvägarna i denna övning.
Att förklara rytm på ett enkelt sätt är kanske inte det lättaste! För de allra yngsta barnen kan man till exempel bygga en förståelse genom att låta dem klappa händerna i samma takt som du ridlärare klappar (när hästen står stilla). Försök att genom olika ”klapp-hastighet” förklara begreppet rytm. Klappa rytmiskt och klappa orytmiskt. Små barn har ofta mycket bättre känsla för rytm än vad vi kanske tror. (Men de kanske inte vet att det heter just rytm). Och det blir en annorlunda och spännande uppgift – att klappa händerna på hästryggen! Försök sedan att överföra det till känslan av ”hastighet” inom valfri gångart, och det finns en bra början till förståelse för rytm.
För de lite äldre barnen kan man utgå från hästens trav-takt och elevernas lättridning – och utifrån det förklara begreppet rytm. Ofta är trav den gångart som är lättast att utgå ifrån, eftersom många övat att räkna 1-2-1-2 vid lättridning.
Som vanligt använder vi grundvägarna till uppvärmningen, för att även värma upp tanken på vad som ska komma. Under förra veckans dressyr reds de långa raka vägarna i trav och bågarnas toppar i skritt (sakta av i god tid innan svängen/starta först när du känner att hästen är rak = inte så mycket trav egentligen). Så kan också uppvärmningen denna vecka se ut.
Att tilläggsvägarna är vägarna över bommarna har ni givetvis redan räknat ut. Jag kommer här nedan att utgå från att bommarna rids i trav.
Först läggs den blå vägen till, från det håll där de två enkelbommarna kommer före serien. För de elever som behärskar både lättridning och tvåpunktssits över bommar (från ca Ryttarmärke 1) rids till att börja med enkelbommarna i tvåpunktssits och serien i lättridning – det vill säga växla sits på vägen. Eleverna får tillsammans i gruppen titta på varandra och hjälpas åt att analysera vad som händer med hästens rytm. Tanken med detta är att locka fram idéer från eleverna (hjärngympa) för att lösa eventuella ”problem” som uppstår.
Många ridskolehästar är ju i sig väldigt ”rytmiska”. Antingen är de valda just för denna egenskap eller så har de lärt sig det på vägen, vilket förstås är superbra.
Anledningen till att eleverna får börja på det här sättet (växla sits på vägen) är för att det dels på det viset blir mesta möjliga utgångspunkt för ”analys”. Kanske går även den mest rytmiska häst aningen snabbare mot enkelbommarna med ryttaren i tvåpunktssits, för att sedan bromsa upp lite mot serien då ryttaren övergår till lättridning? Tillsammans med gruppen leder du som ridlärare in diskussionen – allt eftersom övningen fortskrider – på vad som kan inverka på hästens rytm; Hästens bjudning, hur bommarna är placerade, vilken sits och position ryttaren har, vilken inverkan ryttaren har etc.
Om gruppen är med i tanken, låt dem prova sig fram, och komma med förslag; Var behövs mer/mindre inverkan av respektive hjälper? Vad händer om sitsen är den omvända (lättridning över enkelbommar och tvåpunkt över serie?). Vad händer med hästens bjudning om vi vänder på övningen och kommer från andra hållet, där serien kommer före enkelbommarna? Hur ska vi då tänka när det gäller sits och inverkan?
Denna övning inbjuder till en hel mängd olika diskussioner och stor tankeverksamhet – och sådant gillar vi verkligen!
Därefter byter övningen fokus till den andra långsidan med rosa väg, som då rids med föregående övning i tanken. Fortfarande inbakad i de långa bågarna. Uppmärksamma eleverna på hur bommarna ligger här, i jämförelse med andra sidan? Vad kan eleverna – tillsammans med dig som ridlärare – räkna ut, utifrån den ”analys” ni tidigare gjort?
Här kan det komma många fantastiska förslag och diskussioner och eleverna får verkligen en möjlighet att känna sig delaktiga i lektionsplaneringen. Det sistnämnda knyter jag gärna an till – för er som varit på någon ridlärarfortbildning i ridskolepedagogikens tecken – den samspelande pedagogiska atmosfären 🙂
Avslutningsvis kan man välja att slå ihop hela övningen, det vill säga att bygga ihop de båda långsidorna (fortfarande med de långa bågarna i mitten). För att öva sig att ”tänka ihop” de två tidigare analyserna.
För ryttare som behärskar galopp kan övningarna förstås ridas som galoppbommar, dvs galoppavstånd i serierna och växling mellan trepunkts- och tvåpunktssits. Oändliga möjligheter!
Lycka till!