Veckans övning: Tempoväxlingar och övergångar.

Ungefär gång i veckan kommer jag under hösten att dela med mig av en ridövning lämplig att använda för ridskoleridning i grupp. Det kan vara en alldeles vanlig och välkänd ridövning i grunden – Men jag utgår i min planering alltid från mina särskilt framtagna kriterier vilka du kan läsa mer om i inlägget Ridlektioner: Struktur med variation! Läs gärna det inlägget först om du inte gjort det.

I planeringen av ridlektioner utgår jag också alltid från att övningen ska kunna ridas av alla grupper på ridskolan. Detta innebär för mig ett spann från och med nybörjare i ålder tre år till och med tonåringar (och vuxna) i ryttarmärke 5. Det vill säga nivå 1 enligt ridsportens utvecklingsmodell, vilken är den jag alltid håller min planering kring. Inom denna nivå 1 behöver dock ridlektionerna enligt mig ha något olika fokus. Om just olika fokus har jag skrivit mer i inlägget Har du ridlektionsplaneringskramp?

Veckans övning denna vecka är en relativt enkel igångsättningsövning som kan fungera bra vid exempelvis terminsstart. Den innehåller både raka och böjda ridvägar samt tempoväxlingar och övergångar.

Ridövning 1 bloggen

Banan i sin helhet ser ut som ovan. Med fördel används alla vägar i alla grupper (grundvägarna/helheten) men innehållets svårighetsgrad byts ut efter behov (tilläggsvägarna/delarna).

Banans startplats är markerad i bilden vid M. Därifrån rids övningen i höger varv. Platsen där gruppen kan stå och vila/vänta kan vara på kortsida vid C där volten då antingen kan plockas bort eller ingå i ”viloplatsen”.

För grupper med lägre kunskap och i lägre ålder behöver man alltid visa helheten först. Barns tänkande utgår som vi vet från en helhet och därför är det så viktigt att presentera ridlektionsmoment i sin helhet först. Därefter kan varje del förtydligas. Det upplägget ingår alltid i min planering och är kanske den allra tydligaste skillnaden mellan det traditionella lektions-PM:et som främst bygger på utförande/genomförande och detta ridlektionsplaneringskoncept som vill lyfta det pedagogiska perspektivet på ridskoleridning.

Helhetspresentationen innebär i detta fall att samtliga väga skrittas igenom. Ramen sätts och mönstret blir tydligt. Skissen ovan är färgad efter de färgkonor som används på ridbanan.

färgkonor.jpg

 

Därefter stopp vid M och ekipage släpps iväg med lite större avstånd. I den traditionella ridlektionen rider man som bekant antingen i avdelning med- eller utan tät. Jag tänker att det även finns ett mellanting.

En övning kan ridas som om den var i avdelning med tät, med en bestämd ordning men med friare avstånd och ett tänk i avståndsanpassning som påminner om det i avdelning utan tät (rätta avstånden framåt med hjälp av tempot). Detta mellanting fungerar oftast allra bäst för ridskoleridning är min erfarenhet, men det förutsätter att övningens ramar är tydliga och befästa.

Ekipagen släpps då alltså iväg med större avstånd, för att rida samma mönster i skritt. Ridläraren får under tiden en bild av att varje elev enskilt uppfattat vägarna och hjälper dem vid behov att hitta/hålla avstånd och tempo. Redan här börjar den så viktiga hjärngympan. Även riktigt små barn klarar detta. Ofta nästan ännu bättre än de äldre ryttarna till och med, är min upplevelse.

Efter detta stoppas gruppen åter på startplats för att få vidare instruktion. Det är dags för trav! Övningen består för de yngsta eleverna av två travsträckor: B-E samt F-H. Den första travsträckan läggs till först (B-E). Den ligger nära startplatsen och eleverna har instruktionen i färskt minne då de rider iväg. Denna trav ska vara mycket långsam, vilket också påtalas noga. I övrigt rids övningen i skritt likt ovan. Detta kan sedan upprepas några gånger utan stopp. För ridlärare är den bästa placeringen vid just startplatsen för att ha fortsatt kontroll på avstånden. Där har man också möjlighet att få en individuell stund med vare elev efter att den kommit ”i mål”.

Så småningom stoppas hela gruppen åter igen och instruktioner ges inför den andra travsträckan som också kan ridas något ökad (”snabbare”). Och rids (tillsammans med första travsträckan) på samma vis som ovan. När lektionen ska avslutas samlas gruppen åter vid M och skrittar därefter på fyrkantspåret. Enkel väg ut ur övningen och ordningen bibehålls.


 

Samma övning för äldre och mer rutinerade elever kan givetvis ha exakt samma upplägg. Men det kan också ändras till att likna en traditionell ridlektion med mer fokus på de ingående delarna. Det är dock ändå klokt att alltid sätta någon form av ram/grundvägar först. Denna ram kan för de äldre eleverna vara enklare utformad och ridas exempelvis utan volterna – som då också får räknas som delar/tilläggsvägar.

Som skissen visar kan man även arbeta med övergångar runt X, rida kortsidorna i trav och lägga övergångar i volternas in- och utgång. Man kan lägga mer fokus på teori och utförande i just övergångar och tempoväxlingar, raka och böjda spår, göra volterna olika stora, rida utan stigbyglar etc. Variationerna är oändliga inom samma ram!

Men som sagt – grundvägarna och helheten är viktiga för alla. Inte minst för hästarna! Att använda en övning som ”veckans övning” innebär det i sig att sätta en ram och variera innehållet. De äldre eleverna kommer på det viset att – tillsammans med ridläraren och hästarna – hjälpa de yngre eleverna till ridning, eftersom hästar uppskattar rutiner och tydlighet. Hästarna kommer att ta med sig sin egen kunskap om övningen – sin arbetsbeskrivning – även till de mindre rutinerade eleverna. Vilka kommer att uppleva ridningen på ett helt nytt vis! Och i sin tur hjälper de yngre elevernas mönster och banor de äldre eleverna att komma till innehållsmässig ridning, då de inte behöver lägga så mycket fokus på att hitta vägarna – eftersom de redan finns i hästarnas arbetsbeskrivning. Win win för alla!

Vad de lägre grupperna får ut av övningen: Öva på start och stopp. Styra. Känsla för olika tempon. Planering och överblick. Inverkan (utan att de ännu vet att det heter inverkan). En hel del viktiga riktiga ridvägar (utan att de ännu vet att de lär sig dem). Tankeverksamhet. Upplevelse.

Vad de högre grupperna får ut av övningen: Samma som ovan. Och uttalad inverkan, precision, ryttarkänsla, sits, med mycket mera – övningen kan ge oändligt mycket innehåll!


På detta vis är alla de ridövningar jag kommer att dela med mig av uppbyggda. Ett koncept som är noga framtaget och testat i praktiken under många år. Ta det gärna till din verklighet du också och prova!

10.jpg

 

Vad har du för tankar om detta?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.