Nyligen kom jag över ytterligare en fin samling leksakshästar med tillbehör som ska få utöka den tidigare samlingen. Jag håller alltid ett öga på begagnat-marknaden efter de fina och verklighetstrogna Schleich-hästarna! De kostar en slant att köpa in nya, men begagnade brukar man kunna hitta för rimlig peng.
Leksakshästar har en mängd användningsområden i ridskoleverksamheten för små barn. Vi brukar använda dem när vi pratar om hästens färger, och vi har också använt dem i olika små ”lekberättelser” exempelvis om flock, flykt och foder. En gång gjorde jag för de allra yngsta en spännande dramatisering av en faktisk händelse med en av våra ridskoleponnyer.
Min plan nu är att i samband med att vi bygger ny anläggning ordna i ett rum en särskild plats för min växande hästvärld. Både till allmän lek och till våra teorimoment.
En hästtransport kan visa lastning av häst även för de allra yngsta, leksaksstallet har boxar vi kan fylla med vårt eget spån, vi kan prata om fodringsrutiner och fodra leksakshästarna med vårt eget hö, vi kan mocka, ställa in vattenhinkar, släppa ut hästar i hagar, lära att ta på och av täcken. Vi kan prata om olika hindertyper, rida ridvägar (kanske bygga en liten ridbana och fylla med sand).
Att använda välbekanta lekföremål tänker jag är ytterligare en dimension till att öka små barns kunskap och förståelse för hästar och den för dem nya begreppsvärld som är ridskolan.
För en av mina kommande studier har jag i tankarna att också där använda mig av denna ”rekvisita” då jag möter små barn för fokusgruppintervjuer på olika ridskolor. Jag tänker att jag på det viset ska använda leken som en variant av undersökningsmetod för att komma nära barns perspektiv på ridskoleridning.
Mer om det framöver!
