Oj vilken dag det var igår! Oj vilken förmån att som ”okänd” och ”ny” få en hel dag till förfogande. Stort tack till Södermanlands och Västmanlands Ridsportförbund! Och stort tack till er ALLA som gav mig chansen och deltog. Jag är ännu inte en van föreläsare – men jag får massor av nya erfarenheter för varje gång, tack vare att jag får chansen! TACK!
Det jag pratar om är dock något jag jobbat med i många många år. Hösten 2016 började jag skriva blogg om det – mycket för egen del – om mina tankar och upplevelser om utbildningsvetenskapen + ridlärarpraktiken. Jag är ridlärare, ridskolechef och universitetsstuderande. I dessa roller är jag van.
När året blev 2018 tänkte jag att jag ska prova mitt koncept mot ”världen” (ridskolevärlden) för att se om det var redo att spridas. Jag hintade lite här och där om vad jag ägnade mig åt, och bestämde mig för en filosofi för 2018: Att säga JA till allt. Alla förfrågningar och alla önskningar gällande konceptet ridskolepedagogik. Och jag fick så mycket respons!
Jag hade nog tänkt att det skulle ta lite tid. Jag har fortfarande 1,5 år kvar innan jag har en helt färdig masterexamen i utbildningsvetenskap, och jag tänkte att det tar nog åtminstone den tiden att starta upp. Men det gick snabbt! Jag tänker – och väljer att tolka det som – att det är ett bevis på att det här jag gör och försöker förmedla är något som faktiskt behövs!
Jag har i och med detta fått så många nya utmaningar som är både otroligt inspirerande och lätt hisnande. Jag har verkligen fått uppleva det här med att kliva ur sin ”comfort zone”, ni vet! Från den välbekanta ridbanan och åhörarplatsen i en universitetssal till plötsligt mycket större sammanhang. Wow!
Jag är så tacksam för att jag har fått den här chansen! Jag minns att jag sa år 2004 till Mari (Zetterqvist Blokhuis) som då var min pedagogiklärare; en dag ska jag göra det här jag också (undervisa ridlärare i pedagogik). Nu är jag på väg! (Och Mari peppar mig – tack!).
Igår var det alltså dags för fortbildningsdag. På grund av det stora antalet deltagare höll vi till på fina Westerqvarn i ett av deras konferensrum.
Eftersom denna dag skulle bli olik andra fortbildningsdagar gick jag all in med materialet, förstås. Färgade konor, färgkodade mappar med arbetsblad, färgglada tyglar och scheich-hästar som dekoration på borden.
Ämnen som avhandlades under dagen var:
Om utbildningsvetenskap och ridskolepedagogik – varför behöver vi det? Att förankra det vi gör i det stora hela. Argument för varför vi behöver ta utbildningsvetenskapen till ridskolepraktiken. Nya sätt att se på kunskap. Ridsportens strategi 2025: Att behålla våra värderingar men att ändå möta den moderna människan. Till detta är ridskolepedagogik enligt mig ett starkt bidrag. Här hittar vi svaren på det!
Pedagogisk grundsyn: Människosyn, kunskapssyn och syn på den pedagogiska processen. Föreläsningar, individuella funderingar och gruppdiskussioner. Frågor som kom upp: Vilken typ av kunskap/struktur ska/bör vi behålla och vad kan vi förnya? Vi håller på med hästar och hästar är vanedjur. Kanske vissa saker därför bör stå oförändrade, eller förändras på mycket lång sikt. Vissa saker kan förändras på kortare sikt; undervisningsmetoder, upplägg. Många spännande funderingar! Det finns förstås inget svar och inget facit, men att lyfta dessa tankar – oerhört viktigt! Hur når vi ut med ridskolans pedagogiska grundsyn? Lokalisera var människor letar. Hur kan tillexempel ridskolans Instagram och Facebook spegla ridskolans pedagogiska grundsyn?
Teoretiska tankemodeller om kunskapsöverföring, utvecklingszon och perspektivtagande. Föreläsningar, individuella funderingar och diskussioner. Att lära ut är inte samma som att lära in. Först när mottagaren har lärt in har läraren lärt ut. Förståelse för kunskapens tre zoner, övning i att ringa in en egen ridgrupps utvecklingszon. Vilka perspektiv finns på en ridlektion? Att se åsikter som olika perspektiv hjälper oss att behålla vår professionalitet! Skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv – och att växla fokus för att utveckla barnverksamheten.
Didaktikens huvudfrågor; Vad, hur, varför och för vem? Var hittar vi svaren?
Pedagogiken och didaktiken i ridlärarpraktiken; konkretisering, visualisering, helheter och delar. Föreläsningar, individuella uppgifter och gruppdiskussioner. Hur konkretisera och visualisera ridskolans verksamhet? Det finns mycket som är abstrakt – och mycket som kan göras mer konkret. Att använda bilder gör att även den som inte har språket/läskunnigheten kan ta till sig information. Bilder går dessutom snabbare att tolka även för den läskunnige. Att se kunskaps som helheter och delar; hur man kan lägga upp ridlektionsplanering med hjälp av det; Helheten ska fungera för alla – delarna är tillägget som avgör nivån. Ett koncept att tillämpa på ridlektioner. Varje deltagare skapar 2 övningar enligt ovan, övningarna kopieras sedan upp så att varje deltagare får ett kompendium med ca 70 nya övningar!
Didaktikens huvudfrågor; Vad, hur, varför och för vem? Fler svar!
Tips på övningar och hemläxor. Lite inspiration till teorilektionerna: Att göra en häst, ridbanabingo, foderlära för små barn, hästskelett av tops och makaroner med mera. Att smyga in svår kunskap i ”lätta” övningar. Att jobba i rätt riktning redan från mycket små barn. Hemläxor i att arbeta med/visa/nå ut med den pedagogiska grundsynen, att utveckla tidigare vald grupps kunskaper; Det eleven kan med hjälp idag kan eleven själv imorgon. Reflektera! Att sätta ord på ridskolans tysta kunskap. Implicit blir explicit. Ta hjälp av ridskolans yngsta barn; De frågar ofta ”varför” – deras frågor kan vara vår ledstjärna! Och sist men inte minst; fortsätt att tipsa, inspirera, dela och tagga i det ni gör ute i verksamheterna. Låt #ridskolepedagogik bli sambandscentralen för det som sker. Tillsammans mot en ännu mer pedagogisk ridskola i framtiden!
Åter igen – TACK för en fantastisk dag och uppslutning!
Tid hade vi behövt mer. Eller så hade jag laddat dagen med lite för mycket kanske! 🙂 Fortbildningsdagen kommer också att följas upp med ett studiebesök hemma på min ridskola den 12e maj. Det ser jag mycket fram emot!
Och kom ihåg: Denna önskan om utveckling betyder inte att det vi hittills gjort är dåligt. Utveckling betyder inte att försaka allt ”gammalt”. Utveckling betyder att tänka ett varv till kring det vi tidigare tagit för givet – att värdera, kanske omvärdera och att reflektera. Utveckling betyder medvetenhet. Vad vill vi ha kvar och vad kan vi förnya? Utbildningsvetenskap är ett område under formering. Det är vi som avgör vad vi vill ta med oss in i framtiden.
Stort lycka till – och jag hoppas att vi får möjlighet att ses och höras av igen!