För att åter igen återknyta till den konkretisering jag tycker är så viktigt för så många, vill jag här visa ett teoriblad jag gjort till ridskolans yngsta elever.
När barnen får detta papper i sin hand får de också veta att de var och en ska gå och hämta likadana saker. Jag tipsar om var de kan hitta dem (och de flesta vet var de finns eftersom borstningen har ingått praktiskt tidigare).
När barnen kommer med sakerna visar jag hur de ska lägga pappret på golvet och lägga borstarna i samma ordning som ordningsföljden visar på bilden, uppifrån och ned. Sedan går vi tillsammans igenom sak efter sak. Barnen får ta upp en sak i taget och prova den i handen medan jag berättar om vad den ska användas till. Då vi kommer till ryktborste och sedan skrapa, får de ta en i varje hand och öva att trä in handen. De får också prova att skrapa av borsten mot skrapan och att slå skrapan mot golvet. Dessa små detaljer som lätt skulle kunnat skyndats förbi blir på det här viset en spännande upplevelse för barnen.
Övningen avslutas med att barnen får ta med sig borstarna till ponnyerna och göra momenten i samma ordning.
I denna till synes enkla övning får barnen använda många olika sinnen. De får titta, lyssna och känna. De får röra kroppen och prova greppen. De får öva mönster (lägga saker i samma ordning som på bilden). Det blir en helhet (praktiskt borsta en häst) som delas in i delar, och där kunskapen om delarna utvecklar den nya bilden av helheten. Rätt utförd blir övningen också en mycket trevlig upplevelse ur barns perspektiv. Kort sagt – den här övningen har en hel del bra saker!
(Bilderna har jag sökt via Google och alltså inte fotat själv denna gång).