Det är vanligt att man som förälder förväntas vara med och hjälpa sitt barn när barnet börjar rida. Om man själv inte alls är hästvan kanske man till och med drar sig för att låta sitt barn börja rida just på grund av det. Detta inlägg fungerar som en liten instruktion till dig förälder som ska hjälpa ditt barn vid ridning på ridskolan! Det fungerar givetvis också som inspiration till den som arbetar med just denna uppgift på ridskolan.
Låt oss anta att hästarna nu redan står på plats på ridbanan och ridläraren kallar in nästa ridgrupp – ditt barns ridgrupp. I detta läge är det väldigt viktigt att du iakttar de rutiner som finns kring det som ska ske. Hästar känner sig trygga med struktur och ordning och att saker följer det mönster de brukar. Hästar som arbetar på ridskola är vana vid att stå på en särskild plats då lektionerna börjar och slutar. Det kallas medellinjen. Ridskolehästar är också vana vid att där sker ryttarbyten då och då.
När du och ditt barn vet vilken häst ni ska samarbeta med för dagen går ni lugnt fram till den. Att röra sig lugnt och samlat kring hästar gör att de känner sig trygga. Även om du är nervös eller orolig själv (det är ju faktiskt helt okej att vara det!), försök att ta kontroll över ditt kroppsspråk så att du inte utstrålar stress.
Börja med att prata med hästen och att klappa den! Både du och ditt barn behöver bekanta er med er nya kompis. Hästen är en vän!
Innan du gör några ansatser till att lyfta upp ditt barn på hästens rygg eller liknande, invänta ridlärarens instruktioner. På en välorganiserad ridskola ser ridläraren över gruppen då alla ekipage för lektionen är på plats och står stilla. Därefter ger ridläraren instruktionen ”förbered uppsittning”. Det betyder att du ska känna på sadelgjorden (”skärpet runt hästens mage”) att den sitter fast men inte för hårt. Du ska också se till att stigbyglarna (de ryttaren sedan har fötterna i) är nere. Vill du förbereda ännu mer kan du mäta barnets arm med längden på stiglädret. Det gör att längden blir ungefär rätt för benen när barnet sedan sitter till häst. Mer om uppsittningens olika delar kan du läsa här!
Nästa instruktion från ridläraren är ”varsågod att sitta upp”. Först då är det tillåtet att låta barnet sitta upp på hästen. Denna instruktion kan också komma i direkt följd på den förra instruktionen och det betyder i sådant fall att när du förberett uppsittning får ditt barn sitta upp. Ridläraren går under tiden till varje ekipage och gör en så kallad ”säkerhetskontroll”; känner på sadelgjorden, kontrollerar stigläderlängden, hjälper eventuellt barnet med tygelfattningen etc. Ibland är det så att du själv har lärt dig något för länge sedan och att du har viss kunskap om hur det ska vara. Då är det viktigt att du tänker på att vägen till det slutliga målet ser lite olika ut beroende av elevens ålder och nivå, och att ridläraren har kunskap om ordningsföljden för inlärning av varje specifikt moment.
När det är dags för lektionen att starta – dags för hästarna att sättas i rörelse – berättar ridläraren när det är tid att sätta igång varje ekipage. Ofta har hästarna en speciell ordning där de fungerar bäst och denna vet ridläraren. Invänta även här instruktioner. Gå inte onödiga kringelikrokar utan tänk korta, raka vägar fram till det led som bildas. Håll i hästens tygel en bit under hästens huvud om inget annat anges.
Hästarna i ett led ska gå med jämna avstånd. Inte för nära och inte för långt ifrån varandra. Det bästa avståndet kallas ”en hästlängd”, ibland kallar vi det ”en osynlig häst” för barnens förståelse. Detta avstånd är viktigt att eftersträva för att lektionen ska få ett bra flyt. Som förälder till ett barn som just börjar rida är detta din allra viktigaste uppgift! Barnet har mycket att tänka på och kan inte alltid ha uppsikt och bedömning över just avståndet till framförvarande häst.
På ridskolan är du och ditt barn ett team som förväntas samarbeta för att lösa de uppgifter ni får. Förmedla på allra bästa sätt detta till ditt barn! Utgå åter igen från att hästen är er vän och om något händer som ni inte har räknat med så är den mest troliga anledningen att ni har gett hästen felaktiga förutsättningar. Försök att behålla denna positiva syn på hästen – alltid! Om det uppstår problem, tänk att du och ditt barn tillsammans jobbar på en lösning. Givetvis med ridlärarens hjälp!
Det är viktigt att du och ditt barn har en bra kommunikation, men ni får inte prata med varandra för mycket och för högt. Ridläraren ger instruktioner och ibland kan du som förälder behöva hjälpa ditt barn att tolka dem. Du ska inte undervisa ditt barn! Ibland är barn väldigt ivriga att göra uppgifter utan hjälp. Det är en inställning som är positiv och som uppmuntras i ridningen, men om du allt för tidigt överlåter åt ditt barn det ni borde utfört som ett team kan det inte bara störa ridlektionens flyt utan det kan också bli direkt farligt. Kolla av med ridläraren när/om det skulle gå bra att överlåta mer ansvar på barnet. Omvänt gäller också att du inte bör hjälpa ditt barn för mycket när barnet är redo att ta över mer ansvar. Det är en balansgång och det kan också bero på dagsformen både hos barn, häst (och kanske även förälder!).
Om ditt barn behöver ändra på något, exempelvis längden på ett stigläder eller ta av sig en jacka – påkalla ridlärarens uppmärksamhet och berätta ditt ärende. Du får inte stanna med hästen var som helst. Även detta har en särskild rutin. Själv skulle du nog inte heller stanna bilen mitt i vägen för att ta av dig din jacka!
Slutligen; Om du inte uppfattar vad som sades, vad som skulle göras eller hur det skulle gå till – avvakta hellre än agera i ovisshet – och VÅGA FRÅGA!
Många ridskolor anordnar föräldrakurser där nybörjarföräldrar får möjlighet att lära sig om hästens beteende, att förbereda hästen för ridning samt hur man förväntas agera kring sitt barn när det sitter till häst. Anmäl dig till en sådan kurs om du har möjlighet! Och fortsätt gärna att kika in här på ridskolepedagogik.com då och då framöver förstås!
Lycka till på ridskolan tillsammans med ditt barn!
