Böcker

Bokdrömmar!

Jag har länge drömt om att skriva egna böcker. Faktiskt ända sedan jag var riktigt liten.  Eftersom drömmar är till för att förverkligas tänker jag nu göra slag i saken! Jag planerar att skriva ihop (till en början) fyra böcker/häften med huvudrubriken RIDSKOLEPEDAGOGIK och med fyra olika underrubriker. Jag har inte planen klar än för hur jag ska försöka sprida dem, men jag tänker att det ger sig med tiden. Det finns många olika möjligheter. Först skriver jag! Sedan får vi se!

Skulle ni läsa dem?

bokideer

Pedagogiska tips, Ridskoleliv, Veckans Övning

Ridlektioner: Struktur med variation!

Något som återkommer då och då här på bloggen är ridlektionsplanering. Det är ju också en mycket viktig del av arbetet på en ridskola och en del där man verkligen behöver pedagogikens verktyg.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om hur jag tänker kring  ridlektionsplaneringens teoretiska struktur. Jag har också skrivit om hur vi praktiskt arbetar med det hos oss. Om du inte har läst de inläggen än, gör det gärna innan du läser detta!

Struktur och ordning är viktigt, det ger verksamheten ramar och det ökar säkerheten. Hästar vill ha fasta rutiner och eftersom ridskolehästar är på sin arbetsplats när ridlektioner genomförs, behöver de och mår bäst av en tydlig arbetsbeskrivning. Elever behöver ofta mycket repetition för att lära, och ridning ska och bör få ta tid. Vi bygger något långsiktigt för både häst och människa när vi arbetar med ridning och ridundervisning. Det är viktigt! Så långt är allt väl och vi vet ungefär hur vi ska göra för att skapa detta.

Men för mycket av samma vara blir i längden tristess, och våra elever är också kunder som vi gärna vill behålla och bemöta på allra bästa vis. I en tid där mycket annat handlar om ”snabba klipp” vill vi att våra elever både får den ödmjuka förståelse som krävs inför att det tar tid att lära sig rida, samtidigt som vi också vill bjuda dem på ett smörgåsbord av allt det roliga vi vet att man kan göra tillsammans med häst.

Att den strukturerade och högt säkerhetsmässiga verksamheten behålls, men fylls med varierande, stimulerande och utbytbart innehåll – det är vår största utmaning på ridskolan idag!

För att genomföra ridskoleridning i (stor) grupp med varierande, stimulerande och utbytbart innehåll krävs mycket planering och tanke! Jag har valt ut några särskilda aspekter;

 

  • Övningen behöver planeras så att den har både utrymme och förutsättningar för bra ”flyt”. Det får inte vara för krångligt, men det får gärna vara hjärngympa. I de allra flesta fall bygger jag mina övningar kring just hjärngympan (definitivt mer än kroppsgympan – särskilt hästarnas!). Gärna spegelvända moment/moment som lätt går att vända på, utan att det blir för krångligt i tanken. Allra helst en ”evighetsövning” där båda varv och alla moment ingår lika mycket. Lite senare kommer jag till hur jag tänker kring det.

 

  • Övningen bör innehålla en plats där en hel grupp kan stå och vänta, helst på rad i samma ordning som övningen sedan rids. Det spelar egentligen ingen roll om övningen rids i avdelning med- eller utan tät. Den ordning mellan hästarna som är utgångspunkten/startpositionen, den ska också behållas. (Jag hänvisar då till ridläran för avdelning utan tät, som säger att det som ska läras in är att avstånd i första hand skall rättas genom att ändra på tempot – ej genom att vända över/byta plats). Jag föredrar alltså att övningen har en bestämd och för alla känd —  startplats. Oavsett på vilket vis den rids enligt ovan.

 

  • Jag tänker överlag nästan alltid på de övningar jag använder som ”banor” med bestämda moment på bestämda platser. I och med att vi hos oss mest har väldigt små barn bidrar det också starkt till den så viktiga konkretiseringen. Men det gäller även för alla! Jag tänker mycket i färger och använder färgglada konor och färgglada bommar på många vis.

 

  • Övningen tjänar också mycket på att bygga på en tidigare utförd övning. Planering av ridlektioner är därför klokt att göra på lång sikt. Läs gärna om vår naturbana och hur vi veckan efter byggde hinder på samma vägar. Det ger en bra förklaring till hur jag menar med just detta. Om övningar ofta bygger på tidigare ridna övningar bidrar det i sig till en ännu större struktur vilken snart både hästar och elever förstår. Men det ställer också högre krav på ridlärarens förmåga att variera inom strukturens trygga ramar! Hos oss har vi något vi kallar ”veckans övning” vilket innebär att alla grupper under en veckas tid rider samma övning (på olika nivå), och sedan byter. Det ger hästarnas vecka en tydlig inramning och trygghet, upplever vi.

 

De två övningarna på bilderna nedan är den första ett exempel på en övning som lätt kan spegelvändas och ändå förstås, och den andra ett exempel på en ”evighetsövning”. Tittar du på dem en stund så ser du nog också hur den andra bygger på den första.

I den första övningen övades hörnpasseringar med hjälp av bommar i hörnen (öka förståelsen för yttertygelns inverkan vid hörnpassering), det innebar också dels en övning i fyrkantiga vändningar och en jämförande tankeövning mellan fyrkantig vändning och volt.

I den andra övningen som reds veckan efter påtalades att bommarna låg på ett vis kvar i hörnen, men vända på ett annat vis. Den typ av vändning gruppen ridit på större volt veckan innan skulle nu få plats innanför dessa bommar. Med en kona i mitten (att ha koll på mitten) men så nära bommarna som möjligt (öka förståelsen för yttertygelns inverkan – igen – nu vid ridning på volt).

De båda övningarna hade en vändning rakt över ridbanan vid B/E och strukturen var på många vis lika.

 

När jag sätter in en grupp i övningar likt dessa, har jag alltid innan bestämt vilka vägar som är grundvägar och vilka som är tilläggsvägar. I den första övningen ovan är exempelvis grundvägen att rida hörnpasseringarna i alla hörn och att rida vändningen vid B och varvbyte vid E. Tilläggsvägarna är fyrkanterna och volten.

Som introduktion och uppvärmning rids grundvägarna. Först i skritt, sedan med trav på bestämda platser. Travplatserna bör dessutom vara samma travplatser vidare genom övningen sedan. Exempelvis i denna övning: Trav på kortsidorna.

Därefter visas tilläggsvägarna på lämpligt vis en eller flera samtidigt. De rids då inkluderat i grundvägarna först i skritt, sedan med trav på bestämda platser. Om travplatserna är kortsidorna så innebär det i detta fall att det är fortsatt så, dvs trav från hörn till voltens start, skritt i volt och trav efter voltens slut till hörn. Och motsvarande på andra sidan men då med trav från att en fyrkant avslutats till det att nästa ska påbörjas.

Vid vilopauser backar jag ur tilläggsvägarna och gruppen rider då endast grundvägarna. Likaså trappas övningen i slutfasen.

Jag föredrar trav endast korta (och som ovan noga genomtänkta) sträckor. Jag upplever att det sparar hästarna, ökar elevernas tankeverksamhet och därigenom dess förståelse för inverkan. Det hjälper också eleverna att hålla både balans och koordination om det endast är korta lugna travsträckor (och på så vis gynnar det också hästarnas kroppar), tänker jag.

Så bygger jag ofta övningar. Jag smyger in en successiv upptrappning bit för bit, utan att tappa strukturen men eleverna upplever att det händer mycket. Det gäller dock alltid också att ha koll på den proximala utvecklingszonen som du säkert minns! För att hasta lagom.

Detta skulle jag kunna skriva hur mycket som helst om förstås, ett ämne som ligger mig extra varmt om hjärtat. Förhoppningsvis ger det också en god inblick i hur mycket arbete som faktiskt ligger bakom att planera och genomföra ridlektioner. Ibland får man som ridlärare höra att man inte har ”ett riktigt jobb” och att ”vem som helst” skulle kunna göra det. Men vi som sysslar med detta vet att så är det knappast! Kanske skulle vem som helst kunna stå på en ridbana och prata om ridning. Men först när det finns riktig kunskap, det är då det kan bli riktigt bra!  Jag återkommer definitivt i saken framöver!

Arbetsmaterial, Pedagogiska tankar och resonemang, Pedagogiska tips, Ridskoleliv

”Visualisera 2018”

Eller: Stalltomtens Kunskapspromenad!

Ett av mina pedagogiska mål för min egen ridskola 2018 är att utveckla användandet av bildstöd och visualisering. Jag vill även utveckla mina egna kunskaper om detta! Kanske vill ni också vara med?

Tidigare har jag bland annat jobbat med bildstöd och visualisering i form av foton för olika moment. Här kan ni se de bildserier jag gjort för sadling, tränsning, och uppsittning. Dessa sitter också uppe i stallet på min ridskola. Jag använder mig så ofta jag kan av bilder i pedagogiken och jag har skrivit en del om det här på bloggen. En vän till mig arbetar med detta professionellt i andra forum och hon ger alltid väldigt positiv feedback på just fotografierna – foton är det allra bästa av bildstöd, har jag lärt mig.

Nu har jag också börjat gå igenom alla de fantastiska sidor med bildstöd som finns på nätet och jag inser hur mycket mer jag skulle kunna göra! Under vintern ska jag låta detta landa i tanken och under nästa säsong ska målet uppnås.

Ivrig som jag är kan jag ändå inte låta bli att tjuvstarta! Inom kort ska ridskolans yngsta elever få inviga de nyaste tillskotten av bilder i form av ”Stalltomtens Kunskapspromenad”.

kunskapspromenad1

I juletider flyttar Stalltomten in! Han brukar faktiskt alltid bjuda de yngsta barnen på en skattjakt. I år har han uppgraderat sin skattjakt till en kunskapspromenad med hjälp av bildstöd!

Jag har använt mig av bilder från Sclera Symbols där det utförligt står om vilka användningsområden man har rätt att nyttja bilderna till, och att källa ska länkas. Tänk på det om ni också skulle vilja göra något liknande, eller använda er av min variant (som jag ger er längs ned i detta inlägg).

Stalltomten möter barnen i teorirummet. Han kommer att ge gruppen en introduktion där det finns en bild på just ett teorirum. Vi tittar oss omkring och ser att bilden nu också finns på dörren till teorirummet. Stalltomten ger sedan barnen det första uppgiftskortet. Där står till vilken plats barnen behöver gå för att hitta nästa uppgift. Platsen visas på uppgiftskortet i bildform, exempelvis ”utgången”. Barnen går då till platsen och ser att där nu sitter en likadan bild  som på uppgiftskortet. Där finns också nästa uppgiftskort att hämta och promenaden går vidare genom stallet (med fem uppgifter/platser i detta fall). Vid den sista uppgiftens ”slutstation” finns skatten och Stalltomten berättar på det allra sista kortet att barnen nu tagit sig igenom flera viktiga platser i stallet – och att det är sådana platser de också gärna får visa för alla som inte hittar fram. 

Jag tänker att bildstöden på så vis smyger in i verksamheten och att de gör det genom de yngsta eleverna allra först. För dem som inte kan läsa är det extra viktigt med bilder och i den här uppgiften blir bilderna deras verktyg/språk.

Ordningen blir alltså omvänd mot hur deras vardag ofta ser ut: Istället för att en vuxen ska läsa skyltar och berätta för dem var saker och platser finns, så är det barnen som får informationen på ”sitt språk” först – och deras uppgift blir att ”läsa” för de vuxna.

Så tänker jag mig detta – och så tänker jag ofta – ur barns perspektiv!

 


Prova gärna Stalltomtens Kunskapspromenad på din ridskola! Uppgifterna finns i PDF nedan. Uppgifterna är ”allmänna” platser som finns i alla stall. Laminera bilderna och klipp ut! Kom ihåg att också sätta upp samma bilder på rätt platser i stallet, gärna i lite större format. Lycka till!

Stalltomtens Kunskapspromenad