Pedagogiska tankar och resonemang

Från del till helhet

delarDelar som ska byggas ihop till något…

För att bygga kunskap behöver du delar att bygga av! Det är delarna som bygger helheten, men helheten kan vara större än delarna. Hänger du med? Inom pedagogiken kallas denna uppfattning ”holism”. 

Patel & Davidson (2003) skriver att det holistiska synsättet innebär att ställa helheten i relation till delarna och att pendla mellan del och helhet för att på så vis nå fram till en så fullständig förståelse som möjligt (Patel & Davidson, 2003, s. 30).

Det innebär alltså att kunna växla sitt fokus mellan delar och helhet. Och att alltid ha denna växling beredd. Ibland är helheten viktigast. Ibland delarna. En viktig del av lärarrollen – förutom att bemästra dessa växlingar själv – är också att ha förmågan att hjälpa elever att växla sitt eget fokus mellan delar och helhet. Det innebär också att kunna pendla mellan olika synvinklar (exempelvis från olika inblandade personer) och det innebär att man använder sig klokt av sin egen förförståelse.

Beroende av hur lång varje individ har kommit i sin utbildning kan både delarna, helheten och de olika synvinklarna se väldigt olika ut. Och det gör det extra svårt!

Ett exempel ur vardagen skulle kunna se ut så här:

Häst- och ridkunnig (på glad amatörnivå) förälder kommer med nybörjarbarn till ridskolan. Barnet (ser helheten) vill rida NU på direkten, vill helst prova ALLT (barnets synvinkel). Föräldern vet att det är ganska mycket att lära sig i hästvärlden (ser delarna) och vill få barnet igenom de viktigaste stegen/delarna först (förälders synvinkel). Ett vanligt sådant steg/del är hur man håller tyglarna. Intressekonflikten mellan del-helhet och de båda synvinklarna kan nästan göra att förälder och barn blir osams innan ridpasset ens har börjat.

Som ridlärare vet du precis det föräldern vet; det är ganska mycket att lära i hästvärlden. Du ser situationen tydligt ur förälderns synvinkel. MEN du vet också att det ibland är bäst att börja med att fokusera på helheten. Du förstår barnet synvinkel och eftersom din förförståelse säger dig att barnets önskan om helhet i det här fallet kan få komma före (det är inte farligt att rida med fel tygelfattning). Situationen löses enkelt med att du låter barnet rida några varv, kanske till och med prova att trava – med fel tygelfattning. För att sedan när barnets längtan efter helheten till viss del är tillfredsställd, börja lära ut viktiga delar.

Detta kan man se på många ridskolor; barn som rider med fel tygelfattning. Skillnaden mellan bra och dålig ridundervisning är om du bara ”låter det vara så för att det blev så/tar det sedan” eller om du tydigt kan presentera en bild av hur du tänker dig att pendla mellan helhet och del – om någon skulle fråga!

Detta var bara en väldigt liten del av del – helhet. Jag återkommer definitivt till ämnet framöver!

3239

Delarna ihopsatta till en helhet.


Att läsa vidare:

Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

(Bo Davidson var min handledare i min B-uppsats i pedagogik för en del år sedan).

Pedagogiska tankar och resonemang

Förförståelse

Ett väldigt bra ord att kunna inom pedagogiken är ordet förförståelse. Din förförståelse är den ”ryggsäck” av tidigare upplevelser som format dig och som du bär med dig in i de sammanhang dit du beger dig. Du har alltid en förförståelse, vare sig du vet om det eller inte – vare sig du vill det eller inte. Det kan vara en utmaning att dels att bli medveten om sin förförståelse och dels att förstå hur den kan inverka (och inte inverka) på de sammanhang du nu befinner dig. För påverkar, det gör den alltid!

ryggsack

I boken ”Pedagogisk Filosofi” skriver Stensmo (1994) att den uppfattning om kunskap en pedagog har – uppfattning om kunskapens väsen, uppkomst, giltighet och hur man tillägnar sig kunskap – alltid präglar dennes planering, genomförande och utvärdering av utbildning (Stensmo, 2004, s. 34).

Om vi tar detta resonemang till vardagen på ridskolan kan vi börja fundera kring varifrån vi tror att kunskapen vi förväntas förmedla från början kommer, hur det kom att bli just detta vi står och lär ut. Kan vi stå för dess giltighet- vet vi hur, vad och varför? Hur tänker vi oss att våra mottagare bäst tillägnar sig kunskapen? Är det kanske på det vis du själv bäst lär in som du själv helst lär ut? Vet du vilket sätt det är? Vilka gynnas av det och vilka gör det inte? Finns det, kan hända, andra sätt som passar dem bättre? Frågorna är många!

Förförståelsen ändras dessutom genom hela livet, vilket gör det till ett ständigt aktuellt ämne. Man kan säga att vi är som små forskare i vår egen verklighet. Vi provar, får resultat och utvärderar. Medvetet eller omedvetet. Vi lägger våra nya erfarenheter i ryggsäcken och bär den vidare med oss till nästa sammanhang där förfarandet åter igen upprepas. Och så vidare.

Vad har du med dig i din ryggsäck idag? Hur använder du det? Hur använder du det inte?


Att läsa vidare:

Stensmo, C. (1994) Pedagogisk Filosofi. Lund: Studentlitteratur.

Om bloggen

För vem?

Frågorna ”vad?”, ”varför?”, ”hur?” och ”för vem?” är centrala inom pedagogiken. Vad vill jag lära ut?, varför vill jag lära ut det?, hur ska jag lära ut det? och för vem vill jag lära ut det? Att tänka i de banorna och att ställa sig de frågorna gynnar i allra högsta grad pedagogiken vid lärsituationer! Prova och se!

För vem vill jag skriva detta? Vilka personer kan tänkas ha glädje, nytta och användning av mina tankar? Alla som är intresserade av pedagogik på ridskola! Kanske kan elever på min egen ridskola titta in och få en extra förklaring på något de gjort på en lektion och funderat kring. Kanske elevernas föräldrar som suttit vid sidan om och tittat. Kanske min personal vill läsa mer om de tankar som ligger till grund för det jag försöker förmedla på våra personalmöten. Kanske någon helt annan? En ridlärare på en annan ridskola som funderar kring sin egen pedagogik, en elev eller en förälder från någon annanstans. Eller kanske till och med någon som sysslar med utbildning av de som ska utbilda. Det vore en ära att en gång få vara en av dem!

Det finns inte möjlighet att kommentera mina inlägg och det är ett högst medvetet val. Kommentarer och diskussioner i cybervärlden löper enligt min uppfattning en väldigt stor risk att urarta till att bli otrevliga istället för givande och utvecklande. Min tanke är att denna sida istället ska läsas som en bok eller en tidning och att diskussionerna hamnar där ni finns, ute i verkligheten!

Under rubriken Vad? skriver jag om min förhoppning av vad denna sida ska tillföra er, under rubriken Hur? beskriver jag hur jag har tänkt att lägga upp skrivandet och under rubriken  Varför? presenterar jag lite fler tankar om varför jag vill göra det här.

Jag är glad att du vill läsa!

Om bloggen

Varför?

Frågorna ”vad?”, ”varför?”, ”hur?” och ”för vem?” är centrala inom pedagogiken. Vad vill jag lära ut?, varför vill jag lära ut det?, hur ska jag lära ut det? och för vem vill jag lära ut det? Att tänka i de banorna och att ställa sig de frågorna gynnar i allra högsta grad pedagogiken vid lärsituationer! Prova och se!

Varför vill jag skriva om ridskolepedagogik? Den frågan har egentligen väldigt många svar. Jag vill skriva om mina tankar för min egen del givetvis! Det är ett sätt att befästa de bra tankarna och att sortera ut de mindre bra. Jag har alltid tyckt att skrivande ger mig en bra överblick. Jag har i och med mina pedagogiska universitetsstudier i kombination med mitt praktiska arbete på ridskolan en ganska unik möjlighet att kombinera de båda världarna på ett vis som inte är tillgängligt för alla. Jag har genom åren insett att denna kombination har gett mig en stor samling pedagogiska tankesätt, kunskaper och färdigheter som också kan komma andra pedagogikintresserade till stor nytta och användning. Jag vill gärna dela med mig av det! Det är därför också ett svar på frågan, varför?

Under rubriken Vad? skriver jag om min förhoppning av vad denna sida ska tillföra er, under rubriken Hur? beskriver jag hur jag har tänkt att lägga upp skrivandet och under rubriken För vem? kan du läsa om hur jag tänker att olika personer kan ha glädje, nytta och användning av mina tankar.

Jag är glad att du vill läsa!